Bättre livskvalitet om källan till ryggsmärta kan spåras

Den vanligaste behandlingen vid kronisk smärta är rehabilitering utan att lägga vikt vid orsaken till smärtan. Men stora resurser kan sparas och patienterna få bättre livskvalitet om vården utreder om smärtan går att lokalisera till lederna mellan ryggkotorna.

– Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Att hitta sätt att ge rätt behandling och samtidigt frigöra resurser vore därför en stor vinst för både patienterna och vården, säger Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet.

I en avhandling vid Umeå universitet har han undersökt vilka effekterna blir vid utredning av smärta med fokus på facettlederna i ryggen.

Facettlederna vanlig källa till problem

Facettlederna sitter på kotornas baksida och styr ryggens rörelser. De är en av de vanligaste källorna till kronisk smärta – ett tillstånd som drabbar nästan var femte person i världen. Smärta i facettlederna går inte att se med röntgen eller magnetresonanskamera. Det är bara genom att bedöva nerven till leden som man kan avgöra om de är källan till smärtan.

När smärtan har lokaliserats till några specifika facettleder sker behandling genom att nerven värmekoaguleras. Det görs med hjälp av elektricitet med radiofrekvens.

Genom detta skapas en nervblockad som håller i cirka ett år innan nerven återhämtar sig. Därigenom bryts vanligen smärtan för lång tid framåt.

Bättre livskvalitet efter diagnos

I avhandlingen visas att livskvaliteten förbättrades kraftigt för de patienter som diagnostiserades med facettledssmärta och genomgick behandling. I en uppföljande intervjustudie framkom att patienterna fick en stärkt egenkontroll redan under utredningen av facettlederna.

Det är dock bara drygt en tredjedel av patienterna som har facettledssmärta, och  därmed kan behandlas på detta sätt. Avhandlingen har därför undersökt om utredning av smärta är värd de resurser den kostar vården. Resultatet visade att kostnaden för utredning och behandling av facettledssmärta var förhållandevis låg i förhållande till den förbättrade livskvaliteten.

Standardbehandling är mer kostsam

Avhandlingen har också tittat på standardbehandlingen vid långvarig smärta, alltså multiprofessionell teambaserad rehabilitering. Det visade sig att kostnaden för rehabilitering vid smärta var hög i förhållande till den förbättring av livskvaliteten som uppnås.

– Ett räkneexempel är att om var fjärde patient som idag behandlas inom specialistvården för kronisk smärta skulle utredas för facettledssmärta, skulle sjukvården kunna spara mer än 100 miljoner kronor varje år. Samtidigt skulle livskvaliteten för många förbättras, säger Johan Hambraeus.

Avhandling:

Interventionell smärtbehandling fokuserad på facettledsrelaterad smärta – en hälsoekonomisk utvärdering, Umeå universitet.

Kontakt:

Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet och specialist inom anestesi, allmänmedicin och smärtlindring, johan@smartkliniken.eu