Den kustnära torsken är inte utplånad – finns kvar i Bohuslän

Forskare vid Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har undersökt provfiskad torsk genetiskt. De såg då att två olika typer av torsk finns längs den svenska västkusten.

Torsktyperna tillhör samma art, atlanttorsken Gadu­s morhua, men de är olika ”ekotyper” som är genetiskt anpassade till olika miljöer eller livsstilar.

Västkustens två torsktyper kallas för utsjötorsk och kusttorsk, eftersom den ena har sitt ursprung långt ute till havs, medan den andra håller sig nära kusten hela livet. De två torsktyperna parar sig sällan med varandra.

Kusttorsken finns kvar i fjordarna

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men den nya studien visar att det fortfarande finns ett bestånd av torsk som lever hela sitt liv vid den svenska västkusten.

– Våra analyser visar att en hög andel av den unga torsken i fjordarna och nära kusten i Bohuslän är kusttorsk. Det visar att det fortfarande finns något kvar att rädda. Men i provfisket får man samtidigt otroligt lite vuxen torsk. Vid kustnära provfisken fick man bara upp enstaka torskar över 40 centimeters längd, säger forskaren Simon Henriksson vid Göteborgs universitet.

Blandning av ekotyper

I studien har forskarna samlat in juvenila, det vill säga inte könsmogna, torskar från över 100 olika platser i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. De har därefter analyserats genetiskt.

Resultaten visar att beståndet i området inte enbart består av utsjötorsk. Det är istället en blandning av båda ekotyperna.

Utsjötorsken finns främst långt utanför kusten och kusttorsken närmare kusten. Inne i Bohusläns fjordar är andelen kusttorsk mycket hög, vilket är lite oväntat med tanke på teorin om att den varit så gott som utdöd.

– På vissa ställen återfinns både utsjö- och kusttorsk i samma fjord, men de verkar leva på olika djup. Utsjötorsken lever på lite större djup, medan kusttorsken är vanligare på grunt vatten, säger Simon Henriksson.

Unga torskar samlades in av forskare för DNA-analyser. Bild: Håkan Wennhage

Vuxen utsjötorsk leker i Nordsjön eller yttre Skagerrak. Starka havsströmmar bär sedan med sig deras ägg och larver till svenska vatten. Svenska västkusten fungerar alltså som en barnkammare för utsjötorsken, som vid två till fyra års ålder simmar tillbaka till utsjöbankarn­a för att leka.

Oklart vart unga torskar tar vägen

Vart kusttorsken tar vägen efter uppväxten är en obesvarad fråga. Forskarna har inte påträffar några lekande kusttorskar i fjordarna, trots att unga torskar finns där.

Eftersom kusttorsk även finns i Kattegatt, Öresund och Bälthavet är en teori att äggen och larverna driver med strömmar därifrån och in i Bohusläns fjordar. Det skulle kunna förklara den relativt stora andelen ung kusttorsk som provfisket gav, trots att vuxen kusttorsk saknas.

– I en annan studie från 2019 hittades torskägg inne i fjordarna, vilket pekar på att det finns vuxen kusttorsk som faktiskt leker i fjordarna. Men eftersom vi inte kan se någon genetisk skillnad mellan kusttorsk från olika områden så vet vi inte med säkerhet om det finns lokala lekbestånd, säger Simon Henriksson.

Torskbestånden fortsätter minska i svenska hav

Men resultaten från den genetiska studien betyder inte att torskbestånden är på väg att återhämta sig. Tvärtom fortsätter mängden vuxen och juvenil torsk att minska i alla svenska hav.

De nya resultaten visar dock att man måste ta hänsyn till att det finns två olika typer av torsk som skiljer sig åt genetiskt och geografiskt, om man ska försöka återuppbygga västkustens torskbestånd, menar forskarna.

Vetenskaplig studie:

Mixed origin of juvenile Atlantic cod (Gadus morhua) along the Swedish west coast, ICES Journal of Marine Science.

Kontakt:

Simon Henriksson, projektassistent på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, simon.henriksson@gu.se