Viktiga kulturvärden i skymundan när nya miljöer planeras

När kommuner ska besluta om hur marken ska användas på ett hållbart sätt är hänsyn till miljön viktigt. Men det handlar inte bara om att skydda värdefulla marker ur ett biologiskt perspektiv.

Landskap är resultaten av historiska och pågående socioekologiska processer som har skapat värdefulla system.

Men landskapets kulturvärden blir ofta nedprioriterade i kommunala handläggares arbete och beslut. Det skapar en ohållbar miljöplanering, visar forskares intervjuer med kommunala tjänstepersoner.

– En viktig aspekt för att kunna göra en hållbar miljöplanering är landskapets historiska och kulturella dimensioner. Det vet många tjänstepersoner, men det finns flera utmaningar i planprocessen och vid det slutliga beslutsfattandet, såsom begreppsmässiga oklarheter, oklar policy och uppdrag, säger forskaren Ingegärd Eliasson på Göteborgs universitet.

Helhetssyn på landskapet krävs

1971 inrättade Unesco programmet ”Man and Biosphere” för att förbättra relationerna mellan människan och miljön genom att utse biosfärområden. Tanken är att de ska fungera som modellområden för hållbar utveckling.

Ett av dessa biosfärsområden är Vänerskärgården med Kinnekulle som ligger i kommunerna Lidköping, Götene och Mariestad.

Forskare har nu undersökt hur väl landskapets historiska och kulturella dimensioner tas med i miljöplaneringen i dessa kommuner. Dessa dimensioner ingår i så kallade kulturella ekosystemtjänster.

– Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på landskapet som ställer höga krav på samarbete. Ekosystemtjänster har en potential att vara ett verktyg som främjar integrationen av natur- och kulturvärden i kommunernas planering av hållbara vistelsemiljöer, säger Ingegärd Eliasson.

Tidigare forskning har visat att implementering av ekosystemtjänster och förvaltning av biosfärsområden är två exempel där landskapets kulturvärden blir nedprioriterat i praktiken – trots att de har utvecklats för att stödja en helhetssyn på landskapets värden.

Svårt mäta kulturvärden

Idag arbetar de flesta svenska kommuner med ekosystemtjänster som har en stark koppling till Agenda 2030, miljömålen och grön infrastruktur. En svårighet i praktiken är att identifiera och värdera de kulturella ekosystemtjänsterna.

– Att ignorera landskapens historiska och kulturella dimensioner gör miljöplanering ohållbar, vilket i förlängningen kommer att ha en negativ inverkan på både miljö och samhälle. Men kulturella dimensioner är ofta mjuka värden som inte går att mäta så enkelt.

Handläggarna som forskarna intervjuade arbetade dagligen med frågor som rör till exempel kulturarv, platsidentitet och lokalhistoria. Det är värden som kan definieras som kulturella ekosystemtjänster men tjänstepersonerna använde inte det begreppet.

– Vår forskning visar på fördelarna med ett tydligare tvärsektoriellt samarbete som inkluderar kulturmiljökompetens i arbetet med hållbar utveckling och i implementeringen av ekosystemtjänster, säger Ingegärd Eliasson.

Studie:

The Need to Articulate Historic and Cultural Dimensions of Landscapes in Sustainable Environmental Planning– A Swedish Case Study, Land.

Kontakt:

Ingegärd Eliasson, professor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universite,  ingegard.eliasson@conservation.gu.se