Hotell med ängsutsikt får bin att besöka din trädgård

Pollinerande insekter är avgörande för ekosystemens funktion och människans matförsörjning. Samtidigt är många pollinerande arter hotade eller på tillbakagång. En tredjedel av Sveriges biarter är idag rödlistade, vilket betyder att de är hotade.

Insektshotell och att anlägga äng ger effekt

År 2018 sjösatte Naturskyddsföreningen en kampanj för att rädda bin. Syftet var att få  allmänheten att engagera sig genom att skapa mer gynnsamma miljöer i privata trädgårdar. Insatser för att hjälpa pollinatörer kan till exempel vara att anlägga en äng, skapa en blomsterplantering eller sätta upp ett bihotell.

Omkring 11 000 personer svarade på uppmaningen. Nu har forskare från Lunds universitet utvärderat åtgärderna.

– Vi vet att många privatpersoner vill engagera sig för pollinatörer. Här har vi velat undersöka åtgärder som allmänheten själv väljer att göra i sin trädgård, och hur dessa kan ge bäst effekt, säger Anna Persson

Äldre och artrika miljöer bäst

Resultatet från kampanjen med namnet Operation: Rädda bina visar att en äng med ett större antal blommande arter hade störst effekt på mängden pollinerande insekter. När det gäller planteringar var det gynnsamt om de var äldre och också täckte en större yta.

Bihotell blev oftare bebodda om de låg i blomrika trädgårdar, om de var äldre och om  bohålen var max en centimeter i diameter.

Anna Persson menar studien är viktig för att kunna ge rätt instruktioner till dem som på egen hand vill göra en insats för pollinatörer.

– Till exempel kan vi visa att det lönar sig att skapa stora och artrika ängar och planteringar och att det är viktigt att inte ge upp efter något år, eftersom åtgärderna blir bättre över tid. Just det bör uppmuntras i framtida kampanjer, säger hon.

Trädgårdsägare bidrar till biologisk mångfald

Hon hoppas också att resultaten kan inspirera fler att anpassa den egna täppan så att den blir mer gynnsam för insekter. Trädgårdar täcker ofta omkring trettio procent av markytan i städer och tätorter. Därför kan trädgårdsägare som grupp bidra till städers biologiska mångfald i relativt hög utsträckning.

– Men då krävs naturligtvis att rätt åtgärder görs. Våra resultat kan användas för att ge råd om vad man bör satsa extra på i sin trädgård för att faktiskt göra nytta, säger Anna Persson vid Lunds universitet.

Eftersom forskarna samlat in data via amatörers egna uppskattningar finns en stor osäkerhet i varje enskild datapunkt, men forskaren Anna Persson betonar att man ändå kan vara trygg med resultaten eftersom många svar inkom.

– Vår studie kan dock vara drabbad av så kallad ”förväntningsbias”. Det innebär att personer som gjort åtgärder och skapat mer artrika trädgårdar också förväntar sig att se fler insekter, och därmed riskerar att rapportera in ett för högt antal, säger Anna Persson.

Studie:

Citizen science initiatives increase pollinator activity in private gardens and green spaces, Frontiers in Sustainable Cities .

Kontakt:

Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se