Bild: David Clode/Unsplash
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Australiens koalor är drabbade av ett retrovirus som kopplas till sjukdomar hos det populära djuret. Nu har forskare upptäckt fler retrovirus i arvsmassan. De tror även att andra aktiva virus kan finnas både hos koalan och andra djur i samma miljö.

Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som så kallade endogena retrovirus, ERV.

Australiens koalor bär på ett känt retrovirus, KoRV. Forskare vid Uppsala universitet har nu undersökt koalagenomet och hittat nya endogena retrovirus i arvsmassan.

Virus kopplas till sjukdomar

Det tidigare kända retroviruset kopplas till sjukdomar som cancer hos djuret och håller på att etableras som endogena retrovirus i populationen. Detta har bidragit till att koala blivit en intressant modell för etablering av retrovirus i realtid och dess hälsoeffekter, vilket nu förstärks av det oväntade utbredningsmönstret hos nya ERV-linjer.

– En av dessa är besläktad med ett retrovirus hos dödskalleapan som normalt finns i Syd- och Centralamerika. Många ERV av denna typ återfinns bara i ett fåtal koalaindivider, vilket tyder på att de är relativt nya. Mönstret kan till och med tyda på att det pågår etablering i populationen, säger forskaren Mette Lillie vid Uppsala universitet.

Fler aktiva retrovirus kan finnas i djurarter

Baserat på utbredningsmönstret i populationen och jämförelser av hur de olika ERV-linjerna skiljer sig åt drar forskarna slutsatsen att ytterligare aktiva retrovirus kan finnas att upptäcka hos koalan och andra djurarter som delar samma miljö.

Observationerna är en drivkraft att söka efter potentiellt aktiva retrovirus i den australiska faunan som ännu inte blivit identifierade.

– De ERV som lämnats kvar efter retrovirusinfektioner i det förflutna gör det nu möjligt att avslöja historiska interaktioner mellan retrovirus och djurarter, som till exempel att kartlägga hur virusöverföring har skett. Variationer i utbredningsmönster hos ERV inom värdpopulationer kan också bli värdefulla genomiska markörer vid till exempel hantering och skydd av hotade arter, säger Patric Jern vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig studie:

Expansion of a novel retrovirus lineage in the koala genome, PNAS

Kontakt:

Mette Lillie, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, zooekologi, Uppsala universitet, mette.lillie@ebc.uu.se

Patric Jern, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, patric.jern@imbim.uu

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera