Artikel från Högskolan i Gävle

Skjutvapenvåldet har ökat samtidigt som färre unga män är våldsbrottslingar och det dödliga våldet är lägre än på 1980- och 90-talet, enligt statistik. I en ny antologi ger 20 forskare sin bild av brottsutveckling i Sverige.

I flera länder ses Sverige som ett avskräckande exempel, och ”det svenska tillståndet” har blivit ett begrepp för att beskriva en mycket negativ utveckling. Amir Rostami och Jerzy Sarnecki, kriminologer vid Högskolan i Gävle, är redaktörer för en antologi där forskare från olika vetenskapliga områden sökt svaret på hur det egentligen ser ut med ”det svenska tillståndet”.

Unga män mindre våldsamma

Fokus är det dödliga skjutvapenvåldet, som enligt forskarna tar all uppmärksamhet och på så sätt överskuggar det faktum att övriga våldsbrott inte ökar och i många fall till och med minskar.

– Det dödliga skjutvapen­våldet har ökat och sprider rädsla i samhället, men samtidigt är färre unga män våldsbrottslingar och det dödliga våldet lägre än på 1980- och 90-talet, säger Amir Rostami.

– Förenklat kan man beskriva tillståndet som färre men värre. Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet.

Samtidigt kan fokuset på skjutvapenvåldet dölja andra viktiga brottsproblem – som den kriminella ekonomin.

Ekonomiska brott finansierar gängen

Något som Amir Rostami och Jerzy Sarnecki ägnat speciell uppmärksamhet är den organiserade ekonomiska brottsligheten. Tillsammans kan de båda forskarna visa hur den ekonomiska brottsligheten går hand i hand med annan organiserad brottslighet och att samarbeten mellan flera kriminella individer blivit allt vanligare.

– Bedrägerier beräknas generera drygt två miljarder kronor i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som den totala vinsten från narkotikahandeln i första led, brottsvinster som gängen kan återinvestera i till exempel narkotika.

– Ekonomisk brottslighet som bedrägeribrott, bidragsbrott och dödligt skjutvapenvåld är del av samma ekosystem. Vi menar därför att vi behöver ställa den kriminella ekonomin i brottsbekämpningens centrum genom att kraftigt stärka kontroll- och specialistmyndigheterna på området. Den kriminella ekonomin gör att den organiserade brottsligheten blir ännu mer systemhotande, säger Amir Rostami.

Seminarium: Den kriminella ekonomins samhällspåverkan

Torsdagen den 21 april arrangerade Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier ett seminarium om den kriminella ekonomin där forskare och representanter för bland annat Ekobrottsmyndigheten deltog.

Titta på seminariet på Youtube

Våldtäkterna har inte ökat

Trots att det enligt statistiken registreras fler våldtäkter i Sverige än i andra länder och att antalet våldtäkter ökat kraftigt de senaste 20 åren, visar analyser att Sverige sannolikt har en likartad nivå av våldtäkter som jämförbara länder. Det menar Stina Holmberg, som är docent i kriminologi och forskningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå), och en av författarna i antologin.

Skillnaden mot andra länder beror på att vi både definierar och räknar dessa brott annorlunda. Omfattningen av grova sexuella brott med inslag av hot eller våld har inte ökat i Sverige i någon större utsträckning.

Hur ska man bryta rekryteringen till gängen?

– Rättsväsendets insatser kommer inte att få full effekt om de inte sker parallellt med tidiga och långsiktiga sociala interventioner. I synnerhet riktade mot riskfamiljer och med en bred utbyggnad av barn- och ungdomspsykiatrin.

– För att vända detta och bryta rekryteringen till gängen måste beslutsfattarna utgå från det mest grundläggande, att utbildning och arbete är de viktigaste inträdesbiljetterna till det demokratiska, svenska samhället, säger Amir Rostami.

Läs också: Varför skjuts det så mycket i Sverige?

 Våldsbrott i Sverige – vad säger statistiken?

I boken “Det svenska tillståndet”, undersöker 20 forskare våldsutvecklingen i Sverige. Här är några av forskarnas slutsatser:

  • Totalt har våldet i det svenska samhället inte ökat under de senaste decennierna
  • Även om våldet inte ökat generellt, är skadorna det orsakar mycket allvarliga och medför stort lidande för offren och stora kostnader för samhället
  • Dödligt våld inom nära relationer har minskat något under de senaste decennierna
  • Utvecklingen i Sverige följer i stort utvecklingen i jämförbara länder
  • Undantaget är det senaste decenniets kraftiga ökning av skjutvapenvåld i kriminella kretsar
  • Trots sin begränsning till i stort sett vissa speciella miljöer, påverkar skjutvapenvåldet samhället genom att skapa otrygghet och minskad tillit
  • Den organiserade brottsligheten har ökat de senaste decennierna för både våldsbrott och ekonomisk brottlighet
  • Trots att statistiken visar att det registreras fler våldtäkter i Sverige än i andra länder och att dessa kraftigt har ökat, visar närmare analyser att Sverige sannolikt har en likartad nivå av våldtäkter som jämförbara länder

Kontakt:

Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, amir.rostami@hig.se, Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, jerzy.sarnecki@hig.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera