Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Språkliga genus, som ”en” eller ”ett”, är stabila och uråldriga. Forskare vid Lunds universitet visar nu att dessa delar av grammatiken har spridit sig när folk migrerat – inte genom kortare handelskontakter.

Jordens 7 000 språk har stora skillnader, men de är inte slumpmässiga. Språk som talas nära varandra tenderar att vara mer lika.

Men genus på substantiv – som en stol, ett bord – hör till de mer envisa grammatiska systemen som behöver kraften i migration för att spridas. Med hjälp av en nyutvecklad databas i Lund i samarbete med Uppsala, har forskarna studerat 7 000 grammatikor i 3 077 språk. Baserat på språkfamilj och geografiskt läge,

Grammatiska system sprider sig på två sätt

Den nya studien visar att globalt spridda grammatiska system har spridit sig antingen via migration eller genom kontakt från det ena språket till det andra utan att talarna migrerat.

– Att det faktiskt finns ett direkt samband mellan grammatik och migration hade man inte trott för tio år sedan. Det har inte gått att undersöka. Den förra största databasen kunde undersöka 400 språk medan den nya kan undersöka mer än hälften av jordens cirka 7 000 språk. Det gör att vi med större säkerhet kan lita på resultatet, säger lundaforskaren Gerd Carling, som är huvudförfattare till en artikel som nyligen publicerades i Nature Humanities & Social Science Communications.

För att komma fram till hur grammatiska system sprider sig har forskarna jämfört hur så kallat könade språk (som har genus på substantiv och pronomen) respektive könsneutrala (som inte har det), har spridit sig de senaste 10 000 åren. Dessa två grammatiska systemen är ungefär lika spridda över jordklotet, men har spridit sig på olika sätt.

Språkligt genus är uråldrigt och stabilt

Systemet med språkligt genus finns till exempel i svenskan, som har två genus: ”en stol” och ”ett bord”, neutrum och reale, medan det i tyskan finns tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Ur ett lingvistiskt perspektiv är språkligt genus ett väldigt stabilt drag, berättar Gerd Carling.

– Det är stabilt men också uråldrigt. Det ärvs inom språkfamiljen. Alla substantiv i dessa språk måste kodas med ett genus, och det är sammanflätat i hela grammatiken. Andra drag, som ordföljd, kan ändras – men inte detta. Det släpper aldrig taget, säger hon.

Språkligt genus har spridits genom folkvandringar

Sedan människan övergick från att vara jägare och samlare till att bli jordbrukare har språkligt genus spridits via jordbruket. När områden blev överbefolkade och inte kunde producera tillräckligt med mat migrerade folk och ofta till områden med samma typ av jord och klimat, svenskar flyttade till exempel till Michigan i USA.

– Man ska inte underskatta kraften i migration, som behövs för att sprida ett så stabilt grammatiskt system som språkligt genus.

Könsneutrala grammatik sprider sig lättare

Kinesiskan, å andra sidan, som är ett exempel på ett så kallat klassifierat språk, använder könsneutrala grundord. För att modifiera ordets betydelse läggs en ändelse på. Det ändrar ofta saker som form, utseende eller antal, till exempel ”bord” kan få ändelsen ”av trä” och ordet blir ”bord av trä”.

Klassifierade språks system för substantiv ligger på ordnivå och är inte lika nödvändigt i grammatiken. Det kräver inte att det andra språket förändras i grunden.

– Det fungerar som när språk lånar ord från varandra. Språkens talare lånar det grammatiska systemet för att modifiera sina ord. Människor har inte flyttat utan kanske bara haft handel emellan länderna.

“Hen” kommer från finskan

Ett tydligt närliggande exempel på hur på hur de olika spridningsformerna fungerar är hur svenskan och finskan förhåller sig till varandra. De tillhör olika språkfamiljer och har inte påverkat varandra särskilt mycket. Finskan är könsneutralt och har bara pronomenet ”hen”.

– Intressant är dock att ”hen” lyckats ta sig in i svenskan. Det verkar vara undantag för hur spridningen sker, säger Gerd Carling. Men vi får se om det hänger sig kvar.

Språkligt genus fanns troligen inte i jägarsamlarspråken. Det finns därför anledning att tro att det föddes när jordbruket uppstod och förändrade den sociala strukturen till ett mer patriarkalt samhälle. Man kan fundera på om det bidragit till att språket ändrats även grammatiskt – genus.

– Men hur olika sociala strukturer eventuellt påverkar grammatiken är inget vi har undersökt. Det får bli en senare studie.

Studerade sannolikheten att språken migrerat

Forskarna skannade och kontrollerade 7 000 grammatikor i 3 077 språk, baserat på språkfamilj och geografiskt läge, i en nyutvecklad databas i Lund i samarbete med Uppsala. De ställde sig frågan hur sannolikt det är att man har det ena eller det andra grammatiska systemet på olika ställen på jorden. Forskarna delade in jordklotet i celler, som i en bikupa, och studerade sannolikheten att språken migrerat eller varit i kontakt med varandra i varje cell, i förhållande till om de hade något av de olika systemen.

Vetenskaplig artikel:

Expansion by migration and diffusion by contact is a source to the global diversity of linguistic nominal categorization systems, Nature Humanities and Social Sciences Communications

Kontakt:

Gerd Carling, docent i lingvistik vid Lunds universitet, gerd.carling@ling.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera