Undervisning i hållbar utveckling kräver aktiv handling

– Undervisningen bör erbjuda möjligheter till handling så att eleverna deltar i aktiva handlingar i samhället under vägledning av läraren och får med sig erfarenhet och tilltro till den egna förmågan att handla, säger Marie Grice som gjort en avhandling om utbildning i hållbar utveckling.

I analys av ämnesplanerna är det tydligt att det inte finns någon enhetlig och tydlig definition av undervisning i hållbar utveckling. Överlag betonas analytiska förmågor – men inte aktiv handling.

– Det är förvånande eftersom handling är centralt i undervisning för hållbar utveckling. Eleverna ska inte bara utveckla förmåga att resonera och kritiskt reflektera kring hållbarhet, utan också viljan och förmågan till aktiv handling.

Elever utvecklar förmåga att agera hållbart

Utbildning för hållbar utveckling är tydligt prioriterat – både i svenska skolans styrdokument och i internationella policydokument om utbildning. Eleverna ska få en förståelse för hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. De ska också få redskap för att själva kunna leva hållbart och bidra till samhällets omställning.

Men i praktiken finns det stora skillnader och brister i skolornas arbete. En av utmaningarna är komplexiteten. Undervisning för hållbar utveckling kräver ett ämnesövergripande arbetssätt som ska utveckla elevens faktakunskaper, förmågor och fostra dem till demokratiska samhällsmedborgare.

Praktiska uppgifter motiverar elever

Marie Grice, som arbetat som lärare samtidigt med avhandlingsprojektet, har i sin egen undervisning sedan flera år tillbaka låtit eleverna genomföra intervjuer och enkäter om hur invånare i hemstaden använder grönområden. Eleverna har fått presentera resultaten för kommunen, som sedan har använt resultaten i samhällsplaneringen. Det finns stora möjligheter med en undervisning som uppmuntrar till handling i det omgivande samhället, om det görs på rätt sätt finns

– Det är viktigt att lärare är mottagliga för elevernas önskemål, låter dem skapa sina egna projekt som de vill genomföra och hela tiden vägleder och för ett resonemang med eleverna. Praktiska inslag där det finns en verklig mottagare är starkt motiverande för eleverna.

Komplex kunskap passar inte alla

Resultatet av enkäten till eleverna bekräftar behovet av en varierad undervisning. Enkäten besvarades av 208 gymnasieelever på teoretiska program, som deltog i ämnesövergripande undervisning i hållbar utveckling med temat ”Mat”. Det var tydligt att de som hade en förståelse för att kunskap är komplex, föränderlig och delvis motstridig, uppskattade undervisningen mer än de elever som uppfattade kunskap som något beständigt och oföränderligt.

­– Vissa elever har lättare att orientera sig i ett komplex kunskapsområde. Det är viktigt att lärare har förståelse för det och utformar en undervisning som förmår möta eleverna där de är, säger Marie Grice.

Marie Grice stötte på svårigheter när hon och hennes kollegor planerade ett ämnesövergripande projekt på hennes egen gymnasieskola. Det blev startskottet på avhandlingsprojektet som bygger på enkäter med elever och lärare samt en analys av grundskolans ämnesplaner i samhällskunskap, historia, religion och geografi.

Vetenskaplig avhandling:

Epistemic Beliefs and Conceptions of Competence in Education for Sustainable Development.

Kontakt:

Marie Grice, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs univeersitet, marie.grice@gu.se