Behovet av indoktrinering under pandemin

Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. Johan Dahlbeck, docent i pedagogik vrider och vänder på begreppet i en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, Spinoza – Fiction and Manipulation in Civic Education..

Hur får myndigheter människor att vilja följa de riktlinjer och rekommendationer som följer på ökad smitta i samhället? Inte bara genom rationella argument i alla fall, skulle Spinoza ha svarat.

– Spinoza menade att en realistisk politisk filosofi måste grundas i insikten om att människor i stor utsträckning styrs av sina passioner, att vi är mer känslostyrda än vi tenderar att vilja tro, säger Johan Dahlbeck.

Fostran genom indoktrinering

Spinozas sätt att tänka var radikalt, och är det fortfarande idag, enligt Johan Dahlbeck som intresserat sig för filosofens tankevärld ända sedan disputationen för snart tio år sedan.

– Till skillnad från tänkare som Platon och Descartes gör han ingen skarp uppdelning mellan kropp och tankevärld. Det finns inte heller några högre makter att förlita sig på utan människan är sin egen lyckas smed. Dock är hon beroende av andra för en långsiktigt hållbar tillvaro.

Men det kritiska tänkandet förstått som en inneboende och objektiv förmåga är alltså till stor del en illusion, hävdar Spinoza.

– Som medborgare i demokratiska länder uppmanas vi att tänka kritiskt, men faktum är att vi ständigt är manipulerade och påverkade av yttre omständigheter. Det handlar både om skrivna och oskrivna regler som vi förutsätts följa och som vi lär våra barn att anpassa sig till. Vi fostras in i samhället genom en form av indoktrinering, vi ser det bara inte på det sättet, säger Johan Dahlbeck.

Spelar på människors känslor

Under pandemin har världens länder använt sig av olika metoder för att få ner smittspridningen. Allt har skett genom en slags indoktrinering av medborgarna, enligt Spinozas sätt att se det. För honom är det ett neutralt verktyg som kan användas antingen för goda eller onda syften. Och nyckeln till framgångsrikt samhällsbyggande är att spela på människors känslor, men på rätt sätt. Nämligen genom att hitta gemensamma berättelser som stärker viljan att samarbeta i motsats till att skapa splittring, misstro och misstänksamhet.

– Politiska ledare kan antingen sätta skräck i människor eller får dem att vilja värna om varandra och indirekt sig själva. Det senare är svårare men också, enligt Spinoza, mer långsiktigt framgångsrikt, säger Johan Dahlbeck.

Indoktrinering för att dra åt samma håll

Spinoza motsätter sig inte rationellt tänkande. Han vill helt enkelt få oss att också förhålla oss till känslornas förmåga att styra oss. Och det är aktuellt inte minst i en tid där många frågor, som pandemibekämpningen, är starkt polariserade, menar Johan Dahlbeck.

– De som ansluter sig till antivaccinrörelsen och de som följer myndighetsrekommendationer skulle förmodligen båda hävda att de tänker kritiskt. Att använda rationella argument för att nå dem blir då nästintill omöjligt. Istället handlar det om att tala till känslor, en slags godartad indoktrinering, som kan få människor att förenas och dra åt samma håll.

Kontakt:

Johan Dahlbeck, docent i pedagogik, Malmö universitet, johan.dahlbeck@mau.se