Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De största internationella plast- och kemibolagen stretar emot när övrig industri ställer om. I stället för återvinning och biobaserad plast, storsatsar bolagen på fossil plasttillverkning.

Det visar forskning från Lunds universitet som har kartlagt bolagens expansionstakt under det senaste decenniet. Kartläggningen visar att världens 12 största bolag inom plastindustrin sammanlagt startade 88 nya projekt mellan åren 2012 och 2019 . Samtliga projekt baserades på fossila resurser.

Inte ett enda projekt utgick från ”gröna” råvaror som biomassa eller infångad koldioxid.

– Den här sektorn flyger under radarn och har inte politikernas ögon på alls samma sätt som exempelvis energisektorn där omställningstrycket är mycket högre, säger Fredric Bauer, forskare vid avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Råolja omvandlas till kemikalier

Stora investeringar har även gjorts för att öka produktionstakten på plast i Nordamerika i takt med att tillgången på skiffergas har blivit större. Trenden har också spridit sig till Europa, Kina och Indien i takt med ökad import av skiffergasen. Studien pekar även ut en annan investeringsvåg – där råolja omvandlas till kemikalier snarare än bränsle. Många plast- och kemiföretag är också helt eller delvis ägda av oljebolag.

– Bolagens strategi låser in samhället i ett fortsatt fossilberoende. Det handlar inte bara om nyproduktion, utan om ett aktivt motstånd mot åtagandena i Parisavtalet. Satsningarna på återvinning är begränsade, och i USA finns dessutom flera rättsprocesser där bolag har stämt delstater och städer som vill införa skatt på plastpåsar eller andra typer av krav för ökad återvinning.

Läs mer: Plasten måste få nittionio liv

Plast- och kemiindustrin under radarn

Att just plast-och kemiindustrin har lyckats med att hamna under radarn vad gäller omställningen har olika förklaringar, förklarar Fredric Bauer. En är att konsumenter inte har så stark relation till plastproduktion, utan snarare till plast i haven. En annan att många oljebolag, som ju äger många plast-och kemiföretag, själva är indirekt eller direkt ägda av nationalstater. Det innebär större utmaningar vad gäller att få till stånd förändringar och politiska påtryckningar.

Många bolag kommunicerar visserligen en vilja att bli mer hållbara utåt. Men skrapar man på ytan finns det lite praktisk substans i deras målsättningar, enligt Fredric Bauer. Han menar att man bör följa pengarna – och här talar nyinvesteringar och utbyggnader av fabriker sitt tydliga språk.

– Studier har visat att bolag verksamma inom olja, kemi och plast som ExxonMobil under många år har spridit desinformation om kunskapen om klimatförändringarna och argumenterat för att mer fossila bränslen behövs. Shell har till och med fällts i domstol för att ha otillräckliga planer för klimatomställningen.

Gratis utsläppsrätter till plastindustrin

Hur ser det då ut i Europa och Sverige där den gröna omställningen är ett hett ämne?

Fredric Bauer svarar att i EU har den utsläppsintensiva plast-och kemiindustrin hittills fått mer gratis utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet (EU ETS) än vad de behövt, vilket minskat trycket på en omställning.

Vissa reformer har nyligen föreslagits för att komma tillrätta med det, men även där har plast-och kemiindustrin och flera andra industrier varit kritiska. Kopplingarna mellan den svenska kemi- och plastindustrin och den internationella arenan är många och komplexa.

– Bolagen som är verksamma i Sverige ingår i större koncerner, och är i hög grad integrerade på de internationella marknaderna. De kan därför ha svårt att driva omställningsprojekt trots lokala ambitioner, vilket vi visat i en tidigare studie. Som forskare saknar jag konkret information och färdplaner för hur de vill ställa om. Vad vill de faktiskt göra, och hur tänker de gå till väga? Industrin kan inte fortsätta ducka för omställningen, säger han.

Vetenskaplig artikel:

Plastic dinosaurs – Digging deep into the accelerating carbon lock-in of plastics. Eneergy Policy sciencedirect.com

Kontakt:

Fredric Bauer, forskare vid Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet, fredric.bauer@miljo.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera