Tema

Sämre språkförmåga och självreglering hos ekonomiskt utsatta förskolebarn

Barn med låg socioekonomisk status riskerar att ligga efter jämnåriga redan när de börjar skolan. En stor undersökning av förskolebarn visar skillnader i språkutveckling och förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.

Att det finns ett samband mellan barns språkutveckling samt vissa andra förmågor och faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund (se förklaring längre ner, redaktionens kommentar) har tidigare visats i internationella studier.

Hittills har kunskapen varit begränsad om detta gäller även för barn i Sverige – men nu är dessa samband klarlagda även här. Föräldrarnas utbildningsnivå visade sig inverka både på barnens ordförståelse, grammatisk förmåga och exekutiva funktioner, som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.

Risk att ligga efter vid skolstart

– Skillnaderna märks redan i 4–6-årsåldern. Vi tar det för självklart att barn som börjar skolan har förmåga att lyssna uppmärksamt och vänta på sin tur. Men så är det inte för alla barn. Om man kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund är man i riskzonen att ligga efter jämnåriga redan från skolstart, säger Signe Tonér, som har lagt fram sin avhandling i lingvistik.

En av avhandlingens delstudier var utformad för att ta reda på om två olika pedagogiska metoder skulle kunna stötta barns utveckling och lärande inom de aktuella områdena. Under en period på sex veckor fick barnen antingen jobba i grupp kring ett tema eller öva matematik på läsplattor och göra uppmärksamhetsstärkande övningar. Språk, uppmärksamhet, arbetsminne och ytterligare förmågor mättes före och efter sexveckorsperioden, och jämfördes med barnen i kontrollgruppen som deltog i förskolans vanliga undervisning.

Pedagogiska insatser gav inget

– De metoder vi ville utvärdera visade sig inte ge bättre resultat än kontrollgruppen. Vi vet inte varför. Kanske var försöksperioden för kort för att arbetssätten skulle kunna visa resultat. Kanske jobbar förskolan redan så pass bra att de metoder som introducerades av forskarna inte ledde till större framsteg än den vanliga undervisningen, säger Signe Tonér.

Signe Tonér konstaterar att det finns ett stort behov av mer forskning för att identifiera arbetssätt som kan stötta barn som riskerar svårigheter när det gäller språk och exekutiva funktioner. Inte minst för att flera studier har visat hur viktiga förmågorna är för skolgång, arbetsliv och livskvalitet.

Se över förskolors resurser

– Vi har visat att det går att göra en randomiserad kontrollerad studie i förskolan. I framtiden kan vi bygga vidare på den här studien för att ta reda på huruvida förskolan kan lyckas med sitt så kallade kompensatoriska uppdrag eller ej, som innebär att jämna ut skillnader mellan barnen som beror på hemmiljön.

– Det är behjärtansvärt att skriva in alla barn på förskola från tre års ålder, som en utredning nyligen föreslagit. Men då behöver man se över resurserna till förskolor i utsatta områden som har lägre andel behöriga förskollärare. Och hitta nya vägar för förskolan att jämna ut skillnader som riskerar att få långtgående konsekvenser längre fram i livet.

*Med socioekonomisk bakgrund och socioekonomisk status (SES) avses ofta utbildningsnivå, yrke eller inkomst.

Avhandling:

Language and executive functions in Swedish preschoolers.

Kontakt:

Signe Tonér, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, signe.toner@ling.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sämre språkförmåga och självreglering hos ekonomiskt utsatta förskolebarn

 lästid ~ 2 min