Artikel från Chalmers tekniska högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Biologiskt nedbrytbart plast låter miljövänligt. Men undvik biologiskt nedbrytbar plast i naturen, uppmanar forskare. Plastartiklar märkta som “biologisk nedbrytbar plast” bryts inte ner spontant i naturen under rimlig tid.

Därför ska man hellre använda andra material än plast i till exempel engångsförpackningar, och hellre återanvända plastpåsar än välja nedbrytbar plast. Återvinning är också bättre än kompostering.

Det är några av budskapen från en grupp europeiska forskare som nyligen tog fram rapporten Biodegradability of Plastics in the Open Environment, i syfte att ge EU-kommissionen vetenskapligt stöd för ett nytt ramverk för biologiskt nedbrytbar plast.

– Jag tror att det viktigaste budskapet är att biologiskt nedbrytbar plast har en roll att spela för att minska ansamlingen av plast i den öppna miljön – men bara i vissa specifika applikationer, säger Antal Boldizar, professor vid Chalmers, som forskar om miljöanpassade tekniska polymerer och en av författarna bakom rapporten.

Minska, återvinna eller återanvända

Nedbrytbar plast skulle kunna ersätta konventionell plast och därigenom göra nytta inom exempelvis jordbruk och fiske när plasten är svår eller dyr att få bort ur miljön. Fyrverkeripjäser är en annan intressant applikation.

– I andra fall, inklusive engångsförpackningar och plastpåsar, skulle det troligen vara bättre att minska mängden plast vi använder, att återanvända den, återvinna den eller, där vi kan, kompostera den i industrianläggningar.

Problemet är att biologisk nedbrytningen av plaster oftast kräver mycket specifika förhållanden – som rätt temperatur och förekomst av rätt mikroorganismer i rätt mängd. Att märka plastartiklar som ”biologiskt nedbrytbara” utan att förklara vilka förutsättningar som krävs för att de ska biologiskt nedbrytas, orsakar idag förvirring hos konsumenter och andra användare. Förvirringen kan leda till förorening av avfallsflöden och faktiskt ökad förorening eller mer skräp.

Rapportens tre huvudbudskap till politiker och myndigheter:

  1. Begränsa användningen av biologiskt nedbrytbar plast i den öppna miljön till specifika applikationer för vilka minskning, återanvändning och återvinning inte är möjlig snarare än som en lösning för olämplig avfallshantering eller skräp
  2. Ta fram enhetliga standarder för testning och certifiering för att förverkliga de potentiella miljöfördelarna jämfört med konventionell plast
  3. Se till att relevanta målgrupper får korrekt information om den biologiskt nedbrytbara plastens egenskaper, lämpligaste användning och begränsningar, och hur den ska tas om hand.

Rapporten:

Biodegradability of Plastics in the Open Environment.

Kontakt:

Antal Boldizar, professor inom polymera konstruktionsmaterial, Chalmers, antal.boldizar@chalmers.se

Professor Antal Boldizar från Chalmers var medlem i den expertarbetsgrupp som nyligen lade fram SAPEA Evidence Review Report som presenterar de senaste vetenskapliga bevisen kring plastens biologiska nedbrytbarhet i den öppna miljön. Rapporten är finansierad av, och har presenterats för, EU-kommissionen och utgör underlag för EU:s strategi för biologiskt nedbrytbar plast. I arbetsgruppen ingick från Sverige även Ann-Christine Albertsson, professor emerita från KTH.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera