Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En enkel idé som en boklåda i tamburen på förskolan kan bidra till barns språkutveckling visar en studie där personalen själva forskat i sin verksamhet. Barnen stannade nämligen upp och läste och pratade om böckerna i väntan på att få gå ut.  

I den aktuella studien har forskaren Ann Nordberg följt det språkutvecklande arbetet på nio förskoleavdelningarna vid förskolor i Vänersborgs kommun i två perioder. Först när personalen genomförde ett så kallat aktionsforskningsprojekt under våren 2019 och därefter i en uppföljande studie hösten 2019.

Aktionsforskning innebär att personalen forskar i sin egen verksamhet. I den här studien handlade det om att observera språkstödjande handlingar genom att bland annat filma interaktion mellan personal och barn, kritiskt reflektera över vardagssituationer och utifrån det utveckla nya former för att stödja barnens språkutveckling.

Språkutveckling i tamburen

De nio förskoleavdelningarna fokuserade på hur tamburen kan användas i det språkutvecklande arbetet. Till exempel ställde de ut en boklåda i tamburen vilket genast resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Ett annat exempel var att personalen filmade hur de själva pratade och interagerade med barnen, och utifrån detta ändrade de sitt beteende för att bli bättre språkliga förebilder med ett rikare och tydligare språk.

– Förskolans språkstödjande handlingar ökade både kvantitativt och kvalitativt. Personalen hittade på flera nya kreativa idéer hur de skulle skapa lärande aktiviteter och fördjupade sitt sätt att arbeta med dem, säger Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik.

– Det positiva med uppföljningsstudien var att personalen fortsatte, höll i och fördjupade arbetet, fortsätter Ann Nordberg

Observera och lära av varandra

Förskolepersonalen har använt sig av ett observationsverktyg, utvecklat av en brittisk språkforskare och professor i pedagogik, och tre dimensioner av det språkutvecklande arbetet kartlades: den fysiska lärmiljön, läraktiviteter samt interaktion mellan både pedagog-barn och barn-barn. Kartläggningen av den egna verksamheten har sedan använts till att reflektera, utvärdera och utveckla densamma.

– Observationsverktyget som ligger till grund för reflektionerna om språkstödet till barnen är baserat på forskning om vad som visat sig vara gynnsamt för barns språkutveckling och vilka handlingar vi vuxna kan göra för att stötta barns språk. Att arbeta strukturerat på detta sätt skapar förutsättningar för en förskola på vetenskaplig grund, säger Ann Nordberg.

– Alla förskolor ska jobba språkutvecklande. Men det här ett sätt att göra det mer strukturerat, fortsätter Ann Nordberg.

Vetenskapliga artiklar:

Aspects of teachers’ language and communication support in Swedish preschools after a second phase of implementation, Early Child Development and Care.

Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools, Early Child Development and Care.

Kontakt:

Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ann.nordberg@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera