Smitta i luften klarar sig bättre än väntat

Bakterier och virus som sprids via luften är svåra att skydda sig mot och det är svårt att veta när de finns i luften omkring oss. Aerosolforskaren Malin Alsved undersökt hur virus och bakterier överlever i luften, och också vilken ventilation som är mest effektiv för att undvika luftburen smitta i operationssalar på sjukhus.

– Partiklar som sprids via luften är svåra att undvika – vi kan ju inte låta bli att andas. Aerosolpartiklar är väldigt små, mindre än en tiondels millimeter, och därför är det också svårt att avgöra när det finns smittsamma partiklar i luften, säger hon.

Luftburna virus finns överallt

Luftburna bakterier och virus benämns inom forskningsämnet som bioaerosoler. Bioaerosoler finns överallt omkring oss som en naturlig del av vår omgivning, men de kan i vissa fall bidra till smittspridning. Luftburen smitta sker oftast när det är tal om antingen extremt smittsamma bakterier eller virus, extra mottagliga personer, eller långvarig exponering. Ett exempel på ett extremt smittsamt virus är vinterkräksjukeviruset.

– Vinterkräksjuka anses inte spridas via luft, utan främst via kontakt, men vi samlade in luftprover på sjukhus där det förekommit vinterkräksjuka och identifierade norovirus i dessa. Nu samlar vi in luftprover för att undersöka om samma sak gäller Covid-19, säger Malin Alsved.

Måste tåla transport i luften

För att luftburen smitta ska ske krävs först och främst att smittämnena blir luftburna – att de aerosoliseras – och sedan måste de tåla att transporteras i luften utan att förstöras. Generellt är luft ingen bra miljö för bioaerosoler eftersom luften är torr, näringsfattig och öppen för skadligt UV-ljus. Sedan gäller det att bioaerosolerna når en ny person, och att ett tillräckligt stort antal virus eller bakterier når den del av kroppen som är mottaglig för infektionen.

Att det finns virus i luften innebär alltså inte med säkerhet att de verkligen är smittsamma. Därför blev nästa steg att ta reda på om norovirus överlever i luften. Då norovirus för människor är svåra att odla i laboratorium testade man i stället på norovirus för möss.

– Vi aerosoliserade virus och samlade in dem efter en kort tid i luften. Genom att infektera cellodlingar med de insamlade virusen kunde vi se att de fortfarande var smittsamma – men att smittsamheten minskat 100 gånger. Man kan anta att något liknande gäller för mänskligt norovirus – en del inaktiveras, och en del är fortsatt smittsamma, säger Malin Alsved.

Snabb torkning gör att fler överlever

En annan fråga är varför fler blir sjuka i infektionssjukdomar under vintern, något som forskare försökt förstå under många år. En teori är att vi under vintern värmer våra bostäder, vilket gör luften torrare. Detta skulle kunna öka smittsamheten hos luftburna bakterier och virus genom att exempelvis påverka deras överlevnad eller uppehållstid i luften.

– Den bakterie vi undersökte klarade sig bättre vid låg luftfuktighet. I torr luft blir tiden det tar för de aerosoliserade dropparna att torka kortare, så vår slutsats var att en snabb torkning gör att fler bakterier överlever. Men varför vet vi ännu inte, berättar Malin Alsved.

Luftburen smitta på sjukhus

Malin Alsveds forskning ger en ökad kunskap både om hur man kan utforma så bra ventilationssystem som möjligt och om hur man kan mäta luftburna virus och bakterier. En ökad förståelse om var smittsamma bioaerosoler finns och var de kommer ifrån kan i förlängningen bidra till att minska antalet smittade människor, exempelvis på sjukhus.

– Förutom virusinfektioner finns det också ett växande problem med infektioner från antibiotikaresistenta bakterier på sjukhus, och på sjukhusen finns patienter som är extra känsliga för infektioner. Förhoppningen är att den ökade kunskapen ska bidra till att undvika luftburen smitta i högre utsträckning än i dag, säger Malin Alsved.

Avhandling:

Transmission of Infectious Bioaerosols: Sources, transport and prevention strategies for airborne viruses and bacteria