Tema

Sämre coronakommunikation i utsatta förorter

Kriskommunikationen har inte fungerat i utsatta områden, enligt en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet. Informationen om coronaviruset nådde inte ut lika snabbt där som i övriga Sverige.
– Myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, säger forskaren Peter Esaiasson.

Det har spekulerats mycket om de höga dödstalen i covid-19 bland boende i utsatta områden. Olika förklaringar har lyfts fram, exempelvis trångboddhet, språkbarriärer, låg tillit till offentliga institutioner, livsstilsfaktorer och klassförhållanden, men även hur kommunikationen fungerat.

Svensk-Somaliska Läkarföreningen reagerade tidigt på att det var många med somaliskt ursprung som dog av covid-19 och som bodde på Järvafältet i Stockholm.

Ny studie om kommunikationen i förorter

Nu har forskare inom forskningsprojektet KRISAMS vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) undersökt kopplingen till kriskommunikation och i vilken utsträckning personer som bor i två utsatta områden i Göteborg tagit del av information och nyheter om corona.

– Det visade sig att det tog längre tid för informationen att nå ut i förorter än i övriga delar av landet, säger Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av de fyra forskarna bakom den nya studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020 (JMG).

Sämre förutsättningar

Studien handlar om en av förutsättningarna för krisbekämpningen i utsatta områden – hur boende har informerat sig om coronaviruset.

Vilka val av informationskällor har de boende gjort, hur prioriterar de mellan svenska och utländska nyhetsmedier, sociala medier, myndigheters webbplatser och personlig kommunikation med familj och vänner?
Slutsatsen är att boende i förorten har haft sämre förutsättningar att hitta krisinformation från myndigheter om corona.

Andra informationskanaler

– Det beror delvis på att boende i förorterna letar information från annat håll, än övriga befolkningen, förklarar Peter Esaiasson. En del tar inte del av information från svenska kanaler, fler söker nyheter från utländska medier och sociala medier, vilket i sin tur kan bero på bristande tillit till svenska myndigheter, att de inte identifierar sig med Sverige och inte kan svenska språket så bra. Inom forskningen talar man även om så kallade nyhetsundvikare, det vill säga personer som nästan aldrig tar del av nyheter.

Myndigheterna måste bli bättre

En annan slutsats är att svenska myndigheter inte lyckats med sitt uppdrag att nå ut med information till alla. Inom kriskommunikationsforskning betonas alltid att informationen måste anpassas efter målgrupper, men här har funnits brister i myndigheternas kommunikation.

– En slutsats är att myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar Peter Esaiasson. Man kan inte bara göra på det vanliga sättet, utan måste hitta nya sätt att kommunicera med de som undviker svenska nyhetsmedier.

Viktigt arbete att göra

– Kriskommunikation handlar inte enbart om att göra insatser när något händer. Ska man verkligen få kriskommunikation att fungera måste informationskanalerna till medborgarna finnas på plats redan när krisen är ett faktum. Här finns det viktigt arbete att göra, inte minst i utsatta förortsområden. Det visar vår studie tydligt, fastslår professor Bengt Johansson, forskargruppsledare för området kris- och riskkommunikation vid JMG.

Webbenkät och personliga intervjuer

Studien bygger på en frågeundersökning i flera steg med boenden i Hjällbo och Östra Bergsjön. Forskarna har kontaktat och intervjuat stora urval av boende i stadsdelarna flera gången, både i personliga intervjuer och via webbenkäten. Svaren på frågorna har jämförts med en motsvarande undersökning bland befolkningen i övriga Sverige.

Båda frågeundersökningarna har genomförts i samarbete med Opinionslaboratoriet LORE som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Studien ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) som sedan flera år bedrivs vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

Kontakt:

Peter Esaiasson, professor, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, peter.esaiasson@pol.gu.se
Bengt Johansson, professor, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, bengt.johansson@jmg.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sämre coronakommunikation i utsatta förorter

 lästid ~ 3 min