Tema

Rörelsemätare ska visa hur covid-19 påverkar vardagen för äldre

De som lyckas komma upp ur sängen, är det också de som blir snabbast friska från covid-19? Forskare i Malmö ska försöka ringa in fysisk aktivitet bland covid-19-sjuka med vård och omsorg i hemmet. Små platta rörelsemätare – snubblometrar – ligger redo att användas för den som vill delta i studien.

Nu sätts Malmö stads covid-19-team under lupp av Lunds universitet i en snabbinkallad forskarstudie. Studien fokuserar på hur restriktioner, omhändertagande och rehabilitering av äldre patienter, men även yngre personer med funktionsvariationer, påverkar deras vardagliga och fysiska aktiviteter, kognitiv förmåga och rörelsemönster. Kunskap som kan bli viktig för omhändertagande och rehabilitering av redan insjuknade men också inför en eventuell andra och tredje våg av covid-19. Mätningen görs med en så kallad Snubblometer® som mäter individens rörelse dag som natt.

Rörelsemätare ligger redo

Lundaforskarna Agneta Malmgren Fänge och Eva Ekvall Hansson ska i ett samarbete med Malmö stad försöka ringa in fysisk aktivitet och rörelsemönster samt vardagliga aktiviteter hos covid-19-smittade och -sjuka personer med beviljad vård och omsorg i hemmet. Förhoppningen är att forskningsstudien ska ge en fingervisning om hur sjukdomen påverkar den fysiska aktiviteten och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter.

Intervjuer av vårdpersonal är redan igång och små rörelsemätare ligger redo att användas av de personer som vill delta i studien. Personerna är oftast äldre, men det kan också handla om yngre vuxna personer med funktionsnedsättning som enligt LSS har rätt till omsorg i hemmet och olika rehabiliteringsinsatser.

Samtliga personer som planeras ingå i studien bor i Malmö och har hemsjukvård eller hemtjänst beviljad. Vård- och omsorgspersonalen omkring dem består av sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Korttidsboende blev kohortboende

För att hindra smittspridningen av covid-19 har Malmö stad upprättat särskilda covid-19-team för att så få personer som möjligt ska vårda de smittade personerna. Dessutom har ett korttidsboende på Lundavägen gjorts om till ett så kallat kohortboende.

– Vi hoppas att studien ska ge ökad kunskap om omhändertagande och rehabilitering för den här patientgruppen. Dels nu, men också i eventuellt kommande, liknande lägen. Det kan ju komma både en andra och tredje våg av covid-19, där kunskapen kommer att vara viktig, säger Agneta Malmgren Fänge som är del av forskargruppen Delaktighet, åldrande och vardagsliv, samt affilierade till forskningscentrumet CASE.

Rörelser sekund för sekund

De patienter som tackar ja till att delta i studien kommer att få varsin så kallad Snubblometer® fastsatt med tejp på ena låret. Mätaren är liten och platt, och tidigare testningar har visat att den inte stör patienten som bär den, varken i vaket eller sovande tillstånd. Den är framtagen av företaget Infonomy som också är med i forskningssamarbetet.

– Mätaren registrerar information om de kroppsliga rörelserna, sekund för sekund, säger Eva Ekvall Hansson.

Deltagarna kommer att följas i ytterligare åtta veckor även när de blivit symptomfria. Vård- och omsorgspersonalen runt dem kommer att fortsätta samla in information om deras mående och om hur det fungerar för dem att utföra sina vardagsaktiviteter. Rörelsemätaren får sitta kvar på låret och fortsätta registrera fysisk aktivitet.

Tiden det tar att återfå rörelseförmågan

– Hälsofrågor kommer att ställas utifrån symptomen på covid-19, och så följer vi deras symptom. De som lyckas komma upp ur sängen, är det också de som blir snabbast friska? Det är troligt att ju sjukare en person är desto mer sängbunden är hen, men kommer vi att se ett samband mellan grad av sjuklighet och den tid det sedan tar att tillfriskna och återfå fysisk rörelseförmåga, kognitiv funktion och förmåga att utföra vardagliga aktiviteter?

– Vid baseline, studiens startpunkt, får deltagarna skatta hur fysiskt aktiva de varit den senaste tiden, vilken förmåga de har att utföra vardagliga aktiviteter samt sin kognitiva förmåga. Då har vi detta att jämföra med sedan, under sjukdomen och en tid efter att de blivit symptomfria, berättar Eva Ekvall Hansson, del av forskargruppen Fysioterapi vid Institutionen för hälsovetenskaper.

Kontakt:

Eva Ekvall Hansson, docent i fysioterapi, eva.ekvall_hansson@med.lu.se
Agneta Malmgren Fänge, docent i arbetsterapi, agneta.malmgren_fange@med.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Rörelsemätare ska visa hur covid-19 påverkar vardagen för äldre

 lästid ~ 3 min