Tema

Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken?

Om vi tar oss ur coronakrisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitik kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen. Det sa klimatprofessorn Markku Rummukainen i Debatt i Lund-panel med tidigare språkröret Maria Wetterstrand, nationalekonomen Fredrik NG Andersson samt Frida Boklund, Företagarna.

Fredrik NG Andersson, med lång erfarenhet av krisforskning, inledde debatten med att ställa sig tveksam till om coronakrisen kan få en skärpt klimatpolitik som följd:

– Kriser som leder till samhällsförändring brukar kommer inifrån systemet, sa han och gav finanskriser som exempel. Men för att det överhuvudtaget ska kunna bli några reformer måste det till politiskt ledarskap. Och inte nog med det; när det är kris är det bråttom, och då måste det finnas reformer som är mer eller mindre färdiga att implementera.

Mer positiv till coronakrisens potential att bli en vändpunkt i klimatarbetet var Maria Wetterstrand:

– Men för detta ska bli möjligt måste politiker sluta låsa fast sig vid gamla ståndpunkter, annars är det inte säkert att krisen leder till något positivt, sa hon.

Skynda fram fossifria lösningar

Liksom Markku Rummukainen menade hon att det nu finns ett momentum för att skynda på en utveckling genom att välja vad man ska stötta ekonomiskt. Som exempel nämnde hon påtryckningar på bilindustrin att skynda fram fossilfria satsningar, minskat resande genom fortsatta distansmöten och att det nu är rätt tillfälle att sätta press på flygbolagen.

Fredrik NG Andersson var tveksam till hur stor effekt detta skulle få:

– Visst, vi kan göra lite här och där men inte den stora klimatomställningen, slog han fast. Han pekade på att de stora svenska utsläppen kommer från järn-, stål-, pappers- och gruvindustrin, det vill säga tung industri som inte har möjlighet att ställa om i en handvändning eftersom en mer miljö- och klimatvänlig teknik ännu inte är på plats. Detsamma, menade han, gäller för jordbruket där mycket handlar om att förändra normer som i sin tur kan leda till förändrade matvanor.

Frida Boklund, regionchef för Företagarna, menade att kunskap och tidsåtgång är de två viktiga anledningar till att företagens omställning mot hållbarhet går långsamt.

– 95 procent av svenska företag har färre än 50 anställda. Ägaren måste göra allt själv. I kristider blir det svårt för alla företag att tänka hållbarhet när man också måste överlevnad, sa Frida Boklund. Hon efterlyste mer hockey och mindre verkstad, och menade att mängden av olika kommunala och regionala klimatråd ibland skymde sikten med diffusa handlingsplaner.

När klimatråd kom på tal slog Maria Wetterstrand ett slag för regeringens klimatpolitiska råd:

– Jag tror att det är viktigt att man har oberoende experter som tar ställning till om politiken i sin helhet motverkar eller medverkar till helheten.
Markku Rummukainen, som själv sitter i regeringens klimatpolitiska råd, var bland annat nöjd med att regeringen hörsammat rådets förslag med att samla ministrar till ett klimatkollegium. Men, påpekande han, klimatarbetet går för långsamt:

– Om vi tar oss ur den här krisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitiken kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen, sa han.

I debattens slutkläm fick de fyra panelisterna en hypotetisk penningpåse, att använda till klimatåtgärder. Följande områden skulle de satsa på:

  • Maria Wetterstrand, VD Miltton Purpose, hållbarhetskonsult, samhällsdebattör och tidigare språkrör Miljöpartiet: Satsa på förnybar energi till fattiga länder så de kan fortsätta utvecklas men på ett klimatvänligt sätt.
  • Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.
  • Frida Boklund, Företagarna, regionchef Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland: Utbildning så att människor kan fatta kloka och initierade beslut.
  • Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet: Använd först och främst befintliga pengar på annat sätt. Sluta investera fossilt och ge rejält stöd till klimatvänliga satsningar.

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken?

 lästid ~ 3 min