Tema

Kan vi hindra nästa pandemi?

Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Senaste teorin är att viruset gått till människan via hundar, som ätit infångade fladdermöss. Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, fick höra talas om det nya coronaviruset 3 januari 2020.

– Marken försvann under mina fötter, säger Björn Olsen.

Björn Olsen har studerat pandemier i 25 år och har länge sagt att frågan är inte om utan när nästa pandemi kommer. För honom var slutsatsen självklar: Det här blir en pandemi.

Men informationen från Kina var i början av januari knapphändig. Kinesiska myndigheter rapporterade om människor som blivit sjuka av ett nytt virus inom corona-familjen. De menade också att viruset inte smittar lätt mellan människor, ett påstående som skulle visa sig helt felaktigt.

Men snart kom mer information, både om virusets smittsamhet och dess ursprung. Fladdermöss pekades tidigt ut som ursprungliga bärare av viruset och den 10 januari hade kinesiska forskare vid Fudan University i Shanghai kartlagt dess arvsmassa och delade informationen med resten av världen.

Fladdermusen ett viruslager

Den utpekade fladdermusen tillhör gruppen hästskonäsor som är små insektsätande fladdermöss. Fladdermusen kan bära på virus utan att själv bli sjuk och dö vilket gör att kolonierna av fladdermöss fungerar som ett slags viruslager. När en människa blir infekterad producerar kroppen interferoner, en av de tidiga mekanismerna i immunförsvaret, som svar på bland annat virusattacker. Fladdermöss producerar interferon hela tiden.

Det finns omkring 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss, enligt kinesiska forskare. På bilden en liten hästskonäsa, Rhinolophus hipposideros Bild: F. C. Robiller / naturlichter.de / CC BY-SA

– De kan integrera virusets arvsanslag i sitt eget dna och på så sätt producera egna virusprotein som funkar ungefär på samma sätt som när man injicerar vaccin, säger Magnus Gelang, biolog och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum.

– De blir också väldigt varma när de jagar på natten och många virus är värmekänsliga, vilket är en ytterligare anpassning för att klara av ständiga virusinfektioner, säger Magnus Gelang.

I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, men enligt Magnus Gelang finns det inget skäl till att vara rädd för fladdermöss. Snarare kan vi tacka dem för att de äter stora mängder mygg när vi sitter ute och grillar. Det är framför allt när vi blandar vilda och tama djur i stressade miljöer som risken för smittor som denna uppkommer. Han påpekar också att det inte är fladdermössen som sprider smittan till oss.

Bild: Magnus Gelang

Annan bärare tog viruset till människa

– Det är ganska onyanserat att säga att virusen kommer från fladdermössen och att de sprider det. De sprider inte till oss utan vi plockar hem det, troligtvis via någon annan vektor däremellan.

En vektor, ett djur som så att säga tar viruset ett steg närmare människan, behövs ofta för att viruset ska utveckla de egenskaper som krävs för att ta sig in i mänskliga celler. Men första ledet i den här kedjan är människor som samlar in fladdermöss, trycker ihop dem i trånga burar och transporterar dem till en marknad där de småningom slaktas. Hanteringen stressar djuren, vilket ökar produktionen av virus. Detta i en miljö som är rik på möjliga vektorer.

Djurmarknad grogrunden

– Det är väldigt många som ränner omkring i en miljö där det är mycket blod, avföring och slem, säger Björn Olsen. Rätt vad det är så är det någon som plockar upp viruset.

I det här fallet har en specifik djurmarknad, en så kallad wet market där det säljs både levande och döda djur, pekats ut som den plats där viruset tog klivet över till människan.

Wet market. Bild: Hao Rui on Unsplash

Länge tycktes myrkotten vara den mest sannolika vektorn. I Kina betraktas myrkottens kött som en delikatess och djurets fjäll används i kinesisk medicin, och myrkotten är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Det var i beslagtagna myrkottar, på väg att smugglas in i Kina, som forskare hittade virus som var nära besläktade med det nya coronaviruset SARS-CoV-2.

En ny studie, publicerad i mitten på april 2020, i tidskriften Molecular Biology and Evolution, förkastar teorin om myrkotten och presenterar istället hundar som möjliga vektorer. Enligt den teorin skulle gatuhundar ha ätit fladdermöss, eller delar av dem, fört över smittan till sällskapshundar som i sin tur smittat människor.

Men teorin har, precis som andra teorier om vektorer, kritiserats av andra forskare och sökandet efter det djur som transporterat viruset till människan fortsätter.

Myrkotten och olika ormar är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Myrkottar bär på coronavirus som är mycket lika nCoV-2019. Bild: Dan Bennett / CC BY

Björn Olsen betraktar det som händer nu som en generalrepetition inför nästa pandemi. Trots att han är långt ifrån ensam om att ha varnat för pandemier kunde det nya viruset, SARS-CoV-2, utan några större svårigheter kolonisera människor i så gott som hela världen. Hade SARS-CoV-2 kunnat stoppas? Kan nästa virus stoppas?

– Problemet är att vi inte har satsat så mycket på den här typen av forskning, säger Björn Olsen. Det vi har satsat på är den individualiserade medicinen, cancersjukdomar och liknande, men vi har glömt bort den mikrobiella världen som vi lever i.

Skräck att dödligt virus muterar

Då och då har den här världen gjort sig påmind. Oftast har det varit influensavirus som plötsligt muterat och gjort fåglar sjuka. Ibland drabbas även människor.1997 fick viruset H5N1 ett utbrott bland höns i Hongkong, flera människor blev smittade och sex personer dog.

För att få bukt på smittan dödades 1,5 miljoner tamhöns och andra fåglar. I februari 2003 muterade viruset H7N7 bland tamhöns i Nederländerna. Utbrottet spred sig till Belgien och Tyskland och sammanlagt avlivades 31 miljoner fjäderfän till en kostnad av nära 12 miljarder kronor. I december samma år var det dags igen när H5N1 orsakade massdöd bland höns och ankor i flera asiatiska länder. 24 människor dog och 120 miljoner fåglar avlivades.

Faran, eller snarare skräcken, är att ett virus med hög dödlighet ska mutera sig till förmågan att smitta mellan människor.

Bild: Mikael Frivold on Unsplash

Björn Olsen är också ornitolog och har i 20 år studerat virus i änder som fångats i ett andfänge som satts upp vid Ottenby fågelstation på Ölands södra udde. De flesta virus som hittas är ofarliga för människan och gör inte heller fåglarna sjuka.

Han skulle gärna se att den här virusjakten blev lite vanligare, över hela världen.

– Att man har provtagningsstationer bland fladdermöss, bland fåglar – vilda och tama, och bland tamdjur. Man kan köra det här i realtid och ser vi ett virus som börjar bete sig annorlunda kan vi värdera den här informationen och vidta åtgärder. Då ligger man kanske inte steget före, men i alla fall jämsides med viruset.

Bild: Ottenby fågelstation

Var femte and på Ottenby fågelstation bär på influensavirus

Ottenby fågelstation drivs idag av föreningen Birdlife Sverige. För ett år sedan föreslog Region Kalmar län, tillsammans med Linnéuniversitetet och BirdLife att utveckla verksamheten till ett forskningscenter för fågelburna infektioner. Neus Latorre-Margalef, doktor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, har precis avslutat den förstudie som då påbörjades.

– Vi fångar änderna när de flyttar. Under hösten när de flyttar till varmare länder bär 20-30 procent av dem på influensavirus, säger hon.

Influensa innebär tarminfektion för fåglarna

För fåglarna är influensa huvudsakligen en tarminfektion. När änderna fångats in tar forskarna prover antingen med en tops som förs in i kloaken eller som tas från färsk avföring änderna ger ifrån sig när de väntar i individuella kartonger innan ringmärkning. Proverna fryses ner till minus 70 grader och transporteras till ett laboratorium på Linnéuniversitetet där de analyseras. Proverna sparas i ett arkiv som idag innehåller cirka fyra tusen influensaisolat.

– En del har vi lyckats sekvensera och gjort studier över hur de förändrats över tid. Genom att jämföra med virus från andra länder kan vi se hur virus sprids i olika geografiska områden. Då kan vi bedöma risken för spridning till kycklingar, säger Neus Latorre-Margalef.

– I Europa finns en hög biosäkerhet för kycklingar och djur som går till matproduktion. Men det är inte på samma sätt i Asien där man har vilda fåglar och tama änder i nära kontakt med andra djur och människor. Det är där virus kan ha nya möjligheter att hoppa till nästa värd.

För drygt tio år sedan startade det amerikanska forskningsprojektet PREDICT för att identifiera och övervaka virus som har potential att orsaka en pandemi. Sammanlagt hittades 1200 sådana virus, varav 160 nya coronavirus. PREDICT utbildade och gav stöd till 60 laboratorier världen över, bland annat det i Wuhan i Kina som senare identifierade SARS-CoV-2.

2016 startade WHO projektet R&D Blueprint för att ta fram en lista över patogener som riskerade hota den globala hälsan och där människan saknade motmedel i form av vaccin. SARS och MERS hamnade på listan, liksom Ebola. Två år senare, i början av 2018, satte forskarna i R&D Blueprint upp en möjlig, tidigare okänd patogen på listan. Den går under namnet ”Disease X”.

Ett år senare publicerade forskare på Wuhans institut för virologi en studie som varnade för att ett coronavirus riskerar att spridas bland människor i Kina, och att fladdermöss kommer att vara källan.

PREDICT finansierades av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. I september, två månader innan det nya coronaviruset slog till, ströp Trumpadministrationen finansieringen av PREDICT. I början av april sa en talesperson för USAID till tidningen LA Times att de planerar ett nytt initiativ för att förhindra att virus tar sig från djur till människa.

Övervakning kan stoppa ny pandemi

Virus överförs från vilda djur till människa via mötespunkter mellan vilda och tama djur. Genom att övervaka de virus som rör sig i naturen kan ett potentiellt farligt virus stoppas innan det orsakar en pandemi. Vid flera tillfällen har influensavirus hos fågelbesättningar stoppats genom att stora mängder fåglar har avlivats. Tamboskap kan också vaccineras för att stoppa spridningen.

Forskare arbetar också med att ta fram vaccin och läkemedel som är verksamma mot en bredare grupp av virus istället för att rikta in sig på det som är aktuellt för stunden. Till exempel vaccin som angriper virusets RNA istället för de proteiner som vaccin brukar rikta in sig på.

Björn Olsen tror att en övervakning nu kommer att bli av.

– Ja, jag tror det. Kineserna har varit duktiga på att övervaka fladdermöss, tack vare en eldsjäl.

Eldsjälen heter Shi Zhengli men hennes forskningsområde har gett henne smeknamnet Bat woman. Hon jobbar på smittskyddsinstitutet i Wuhan och det var hennes forskning som slog fast att viruset som orsakade det senaste corona-utbrottet 2002/2003 hade sitt ursprung i fladdermöss. När människor i Wuhan började bli sjuka i december förra året kallades hon omedelbart hem från en konferens i Shanghai. Zhengli har varnat för att det finns cirka 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss och att de kommer att orsaka nya pandemier.

– Det finns andra som har tittat på fladdermöss i Afrika, säger Björn Olsen. Och i Sverige har vi har övervakat virus hos änder i tjugo år. Vi kan skapa övervakningssystem som kan förutse vad som kan hända när viruset sliter sig utanför sina artgränser.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kan vi hindra nästa pandemi?

 lästid ~ 9 min