Jordbrukspolitik ger övergödning av Östersjön

Studierna använde en kedja av beräkningsmodeller för att undersöka hur jordbruket i länderna kring Östersjön påverkas av förändrade stöd och regler, för att sedan följa växtnäringens väg från gården, genom vattendrag, fram till dess effekter i Östersjön. I den ena studien undersöktes effekterna av de nuvarande direktstöden, som innefattar gårdsstöd, olika kopplade stöd och de obligatoriska miljöåtgärder som kallas ”förgröningen”. Resultaten visar att stöden bidrar till ökad övergödning, men också att effekten är relativt liten.

Karta som visar direktstödens påverkan på kväveöverskott i jordbruket (1000 t per år) i olika områden i EU-länderna kring Östersjön. Källa: Agrifood Economics Centre

– Vi visste sedan tidigare att direktstöden bidrar till att hålla mark i produktion, särskilt i marginella områden. Därigenom ökar den totala mängden växtnäring som används samtidigt som intensiteten i produktionen i termer av skörd per hektar blir lägre. Det som är nytt i vår studie är att vi visar att den sammanlagda effekten är en ökad övergödning jämfört med en situation utan stöd, säger Torbjörn Jansson, utredare vid SLU och Agrifood Economics Centre, som har lett studien.

Direktstöden påverkar övergödningen genom två motverkande krafter. Å ena sidan bidrar stöden till att hålla mark i produktion, vilket ökar den totala användningen av växtnäring inom jordbruket och därigenom ett ökat läckage av näringsämnen. Å andra sidan bidrar stöden till att minska genomsnittsgivan växtnäring per hektar. Det förklaras av att stöden ökar den totala produktionen, vilket leder till att priserna på grödorna faller, vilket i sin tur leder till att den ekonomiskt optimala gödselgivan blir lägre. Ökad markanvändning innebär dessutom att produktion upprätthålls på mindre bördig mark där gödselgivan är lägre än på mark där man siktar på högre avkastning.

Stöd ger större kväveöverskott

I Sydsverige, Danmark samt delar av Polen finns de regioner där stöden ger den största ökningen av kväveöverskottet i jordbruket.

I den andra studien undersöktes hur olika åtgärder på gårdsnivå kan användas för att minska övergödningen. Där handlade det om åtgärder för hantering, lagring och spridning av stallgödsel som syftar till att göra växtnäringen mer tillgänglig för grödorna och därigenom minska näringsförlusterna i produktionen. Om sådana åtgärder kunde genomföras i alla länder kring Östersjön så skulle halterna kväve i havsvattnet kunna minska med 1–9 procent beroende på vilket område som undersöks. Det vore en viktig förbättring i ett innanhav där 98 procent av arealen har problem med övergödning.

– Stallgödsel som sprids vid fel tidpunkt eller med vissa äldre teknologier blir inte tillgänglig för växterna när den behövs, och kan istället avgå som ammoniak eller lakas ut till vattendrag. Ofta tas mindre än hälften av kvävet i stallgödseln upp av grödan, medan resten i en eller annan form hamnar i miljön, förklarar Torbjörn.

Vetenskapliga artiklar:

Baltic Sea eutrophication status is not improved by the first pillar of the European Union Common Agricultural Policy . Jansson, T., Andersen, H.E., Gustafsson, B.G. et al. (2019). Reg Environ Change 19: 2465.

Can investments in manure technology reduce nutrient leakage to the Baltic Sea? Jansson, T., Andersen, H.E., Hasler, B. et al. (2019) Ambio 48: 1264.

Populärvetenskapliga sammanfattningar på svenska:

Övergödning i Östersjön – åtgärder som fungerar

Övergödning i Östersjön – politik som förvärrar problemen

Kontakt:

Torbjörn Jansson, utredare, Institutionen för ekonomi, SLU/Agrifood Economics Centre
torbjorn.jansson@slu.se

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.