Kan behandling av depression och andra psykiatriska diagnoser skräddarsys utifrån den enskilde patienten? Daniel Lindqvist försöker tillsammans med sina forskarkollegor att hitta en väg framåt mot en bättre anpassad behandling genom att undersöka kopplingen mellan inflammation och depression.
Psykiatrins diagnostiksystem kom på 1980-talet och går ut på att patienter som upp
– Det finns mycket bra med systemet men det tar inte hänsyn till att exempelvis patientgruppen som lider av depression är heterogen, det vill säga består av många undergrupper. I stället klumpar man ihop patienter. Det finns många olika orsaker till diagnosen depression och därmed även flera olika behandlingar som kan fungera, säger Daniel Lindqvist, ST-läkare inom psykiatri och docent vid Lunds universitet.
Cirka en tredjedel av dem som idag behandlas för depression blir inte bra. Daniel Lindqvists forskning är inriktad på att försöka hitta olika undergrupper bland dem som lider av depression för att kunna ge dem en mer skräddarsydd behandling.
– Ny forskning talar för att inflammationsmarkörer i blodprover skulle kunna användas för att förutsäga vilken depressionsbehandling som fungerar bäst för en viss individ, men fler studier behöver göras innan detta kan komma kliniken och patienterna till nytta.
Probiotika och omega-3-fettsyror testas
Låggradig inflammation i kroppen kan orsakas av många olika faktorer och biologiska processer av det här slaget kan i vissa fall vara inblandade i depression. Djurstudier tyder på att en obalans i tarmfloran och en ökad genomsläpplighet genom tarmväggen kan bidra till låggradig inflammation.
Behandlingar som påverkar tarmfloran skulle därför möjligen kunna ha en antidepressiv effekt i vissa fall. Detta är dock inte tillräckligt undersökt. I en av sina studier testar Daniel Lindqvist och hans kollegor huruvida probiotika kan vara effektivt hos deprimerade som också uppvisar tecken på låggradig inflammation. I en annan studie testar de om tillägg med omega-3-fettsyror, som har antiinflammatoriska egenskaper, har antidepressiv verkan i samma grupp av deprimerade patienter.
Syftet är att se hur tilläggsbehandlingarna eventuellt bidrar till att motverka depressionen.
– På det här sättet kan vi inom psykiatrin kanske hitta undergrupper av patienter som vi kan ge en bättre behandling. Det känns otillfredsställande när vi sneglar på andra delar inom det medicinska området där man infört precisa och personliga behandlingar för olika sjukdomstillstånd. Frågan är hur vi kan nå dit inom psykiatrin, säger Daniel Lindqvist.
Länge trodde man att depression berodde på brist på signalsubstansen serotonin. Men fullt så enkelt är det inte. Idag finns mycket som pekar på att det snarare handlar om att öka hjärnans plasticitet, det vill säga förändringsförmågan.
Läs artikeln depression – från serotoninbrist till plasticitet
Text: Magnus Aspegren
Artikeln var först publicerad i Vetenskap & hälsa, som en del av temat Psykisk ohälsa – att förebygga och behandla
