Tema

Intensivare skogsbruk och biologisk mångfald – hur går det ihop?

En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.

En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Nuvarande skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika. Frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas.

Efterfrågan på råvara är stor och redan nu bedrivs ett högmekaniserat kalhyggesskogsbruk på minst 70 procent av svensk skogsareal. För att bevara den biologiska mångfalden har det under de senaste 25 åren samtidigt vuxit fram en naturvårdsmodell med ökad areal av reservat och frivilliga avsättningar, samt naturhänsyn vid avverkning.

Tvåtusen skogslevande arter rödlistade

De ökade naturvårdssatsningarna har lett till vissa förbättringar, men Sverige ser ändå inte ut att klara sitt miljömål när det gäller bevarande av den biologiska mångfalden. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. Det går att urskilja två huvudalternativ för det framtida skogsbruket, enligt forskarna urskiljas:

  1. En ökad intensifiering, till exempel med förädlade plantor, ökad gödsling och skogar som avverkas vid lägre ålder
  2. eller en diversifiering, till exempel med större inslag av hyggesfria åtgärder, ökad blandskogsareal och längre omloppstider.

– Vi har undersökt hur mångfaldsmålet ska kunna uppfyllas beroende på vilka av dessa två alternativ som kommer att prioriteras under det kommande seklet, säger huvudförfattaren Adam Felton vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet.

Hur kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket?

Den senaste kunskapen vad gäller tillgången på livsmiljöer både i Sveriges skyddade skogar och i produktionsskogar sammanfattas av forskarna i en artikel i vetenskapliga tidskriften Ambio.

Forskarna går också igenom på vilka sätt skogsskötseln kan påverka den biologiska mångfalden, baserat på tillgängliga vetenskapliga studier. Till exempel, insatser för att öka produktionen kan i vissa fall leda till tätare bestånd, vilket är negativt för många växter, djur och svampar. Även effekter av ett mera diversifierat skogsbruk på den biologiska mångfalden analyseras.

– Vi har två olika typer av skogsmark, en liten del som är skyddad på olika sätt och en stor del som används för virkesproduktion. För att hålla jämna steg måste förståelsen först bli bättre för hur dessa markkategorier samverkar när det gäller tillgången på olika livsmiljöer för arter, och i bästa fall, hur vi kan förbättra denna samverkan.

– Dessutom, om skogsbruksåtgärderna intensifieras så måste troligen mer resurser läggas på naturvårdsåtgärderna, menar Adam Felton.

Kontakt:

Adam Felton, universitetslektor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, adam.felton@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Keeping pace with forestry: Multi-scale conservation in a changing production forest matrix. Ambio (2019). Bakom artikeln står tjugo författare, från SLU, Umeå universitet och Skogsstyrelsen, och den är publicerad i Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Intensivare skogsbruk och biologisk mångfald – hur går det ihop?

 lästid ~ 2 min