Tema

Förlossningsdepression påverkar föräldrarna i åratal

Förlossningsdepression påverkar föräldrars dagliga liv långt efter själva förlossningen. Mer än var tionde mamma upplevde postpartum depression, PPD två år efter förlossningen, och nästan var tjugonde pappa, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.
– Båda föräldrarna behöver få behandling, eftersom alla påverkas om en i familjen har PPD, säger Maude Johansson som genomfört studien.

– Både mammor och pappor beskrev upplevelser av otillräcklighet som mest stressande, berättar Maude Johansson. Graviditetsproblem och/eller en traumatisk förlossning medverkade till depression och ångest hos mödrarna och påverkade också fäderna negativt.

Maude Johansson har studerat förekomsten av PPD och föräldrastress hos båda föräldrarna 25 respektive 30 månader efter förlossningen, hos 700 mödrar och 646 fäder.

Depressiva symptom ökar efter första året

Den första studien, 25 månader efter förlossningen, visade att över 11 procent av mödrarna och nästan 5 procent av fäderna upplevde PPD.

– Föräldrar med symptom på postpartum depression upplevde mer föräldrastress, kände sig mer inkompetenta i föräldraskapet och hade fler relationsproblem till sin partner än föräldrar som inte haft postpartum depression, säger Maude Johansson.

Den andra studien genomfördes 30 månader efter förlossningen och då hade 14.9 procent av mödrarna och 11.5 procent av fäderna symptom på postpartum depression. Resultatet tyder på att depressiva symtom ökar efter det första året, särskilt hos fäderna.

Depressionen påverkade relationen

En tredje del i avhandlingen var en intervjustudie som undersökte mammor och pappors egna erfarenheter av postpartum depression och föräldrastress efter förlossningen. Intervjuerna visar att depressionen påverkar relationen till partnern, och särskilt mödrarna beskrev relationsproblem till sin partner.

–Trots att en del mödrars depression var identifierad fick inte alla behandling för sina symptom, men de som fick behandling beskrev stödet från barnhälsovårdsjuksköterskan som excellent, säger Maude Johansson.

Slutsatsen i avhandlingen är att postpartum depression och depressiva symptom har en stor inverkan på föräldrarnas dagliga liv, och att PPD inte verkar klinga av de första åren efter förlossningen, utan hos pappor i synnerhet verkar de depressiva symptomen öka efter hand.

Det verkar också som att mammor och pappor uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt och att det kan vara svårt dem själva, omgivningen och primärvården att förstå att deras symptom kan bero på depression.

Har du några råd du skulle vilja ge till dem som arbetar med de här frågorna?

– Det är viktigt att blivande föräldrar får information om PPD, särskilt pappor eftersom deras symptom kan vara svårare att identifiera, säger Maude Johansson.

– Föräldrar med postpartum depression, depressiva symptom och hög stress behöver tidigt få stöd och behandling. Båda föräldrarna behöver få behandling, eftersom alla påverkas om en i familjen har PPD. Men tyvärr finns det tecken på att primärvården inte har tillräckligt med resurser för att upptäcka och stödja de här föräldrarna.

– Det finns en risk att PPD medikaliseras. Det är olyckligt eftersom det för många handlar om övergående problem om föräldrarna erbjuds rätt samtalsstöd.

– Det är inte bara tidiga insatser som är viktiga, vården måste också vara uppmärksamma på mödrarnas psykiska hälsa under barnets hela förskoletid, avslutar Maude Johansson.

Avhandlingen:

Postpartum depression, depressiva symtom och föräldrastress hos mammor och pappor 25-30 månader efter förlossningen: Ett familjeperspektiv.

Kontakt:

Maude Johansson, maude.johansson@lnu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Förlossningsdepression påverkar föräldrarna i åratal

 lästid ~ 2 min