Tema

Ljudning är A och O för att knäcka läskoden

Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett som har stöd i forskningen. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna och det är också den enda metod som bevisat kan hjälpa barn med läs – och skrivsvårigheter. Trots det kan läsinlärningen i skolan gå till på många olika sätt.

En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet.

Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt. Den enda metod som har stöd i forskningen är läsinlärning som bygger på att eleverna lär sig koppla en bokstavs utseende eller en bokstavskombination till dess ljud. Nästa steg är att sammanfoga ljuden till ord. Ett mödosamt arbete men när det är avklarat, är läskoden knäckt. Metoden har olika namn den kan kallas syntetisk läsning, ljudmetoden, analytisk läsning eller phonics som är det engelska namnet.

Dåligt betyg för helhetsmetoden

– Det finns mycket forskning som visar att barn som lär sig läsa med hjälp av ljudning lär sig snabbare än barn som lär sig med hela ord, säger Anna Eva Hallin som forskar om språk-, läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn vid Enheten för logopedi på Karolinska Institutet.

Det visar också en stor kunskapsöversikt som gjordes av Vetenskapsrådet 2015, som bygger på 70 metaanalyser av studier om läs- och skrivundervisning för elever mellan sex och 12 år. Metastudierna inkluderar i sin tur cirka 4000 forskningsstudier.

(En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, alltså en studie av studier).

En av slutsatserna där är att helhetsmetoden, som utgår från att eleverna lär sig läsa genom att de möter språket som en helhet, har svag effekt på läsinlärningen. Den kan vara användbar för äldre elever men absolut inte för elever som håller på att lära sig läsa.

Ljudning förebygger dyslexi

– I början av läsutvecklingen är det viktigast för eleverna att lära sig att koppla ihop hur bokstäverna låter med hur de ser ut, det som också kallas avkodningsförmåga.

– Systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar har större positiv effekt på barns läsutveckling än osystematisk undervisning. Undervisningen ger bäst resultat om den ges i förskoleklass eller i årskurs ett.

– Systematisk undervisning om kopplingen mellan bokstav och ljud kan förhindra läs och skrivsvårigheter. Den kan också hjälpa äldre elever som har svårt att läsa.

– Unga elever med risk för läs- och skrivsvårigheter bör till att börja med öva upp förmågan att urskilja olika ljud i språket – så kallad fonologisk medvetenhet – och därefter systematiskt lära sig kopplingen mellan bokstävernas utseende och deras ljud.

– Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning.

– Den så kallade helhetsmetoden som utgår från att eleverna lär sig läsa genom att de möter språket som en helhet, har svag effekt på läsinlärningen. I kunskapsöversikten konstateras att metoden kan vara användbar för äldre elever men absolut inte för elever som håller på att lära sig läsa.

Källa: Kunskapsöversikten om läs- och skrivundervisning för yngre elever (Vetenskapsrådet 2015)

Det finns alltså ett ganska gediget stöd i forskningen för att systematisk undervisning i hur en bokstav ser ut och hur den låter kan förhindra läs- och skrivsvårigheter.

Börjar med ljuden i solarm

– Sedan mitten av 80-talet har evidensen varit solid för att läs och skrivsvårigheter kan förebyggas med rätt träning. Först ska barnen utveckla fonemisk medvetenhet, det vill säga förstå att ord består av enskilda ljud. Därefter ska de lära sig att koppla ihop dessa språkljud med bokstäver för att sedan kunna ljuda, säger Anna Eva Hallin.

Men det räcker inte att barnen lär sig ljuda bokstäverna. Ord och bokstäver ska läras ut strukturerat och systematiskt och språkliga knepigheter som sj-ljud och dubbeltecknade konsonanter introduceras allt eftersom läsförmågan förbättras.

– Ofta börjar man med ljuden som ingår i ordet solarm. Det är ljud som går att hålla ut och som är vanliga på svenskan. Sedan bygger man på med fler bokstäver, säger Anna Eva Hallin.

Alla som läser ljudar

En vanlig missuppfattning är att det blir mekaniskt och tråkigt men det flesta läsinlärningsmaterial som bygger på ljudmetoden utgår från korta texter där ljuden successivt introduceras för eleverna, påpekar Anna Eva Hallin.

En annan felaktig föreställning är att bara svaga läsare ljudar. Alla ljudar när vi läser, men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

– När vi möter ett främmande ord kommer vi att ljuda oss fram för att förstå hur ordet ska uttalas, men den ljudningen är automatiserad så vi tänker sällan på det säger Anna Eva Hallin.

Särskilt viktig är undervisning i hur man ljudar för barn med läs – och skrivsvårigheter/dyslexi. Det finns belagt i flera stora studier bland annat i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) från 2014, Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser.

– Det jag tycker är viktigast att konstatera är att det finns ganska få randomiserade studier om läs och skrivsvårigheter/dyslexi, säger Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet som ledde arbetet med forskningsöversikten.

– Men går man igenom den forskning som finns och som håller de stränga krav som SBU ställde upp, går det att konstatera att den enda metoden för tidiga läs- och skrivsvårigheter som har vetenskapligt stöd är phonics.

Intensiv träning varje dag

För elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi ska insatser sättas in så fort det konstaterats att eleverna behöver hjälp. Det går att upptäcka redan i första klass, menar Stefan Samuelsson och därför är höstterminen i tvåan en bra tidpunkt att börja. Eleverna ska träna kopplingen mellan bokstav och ljud men inte med nonsensord, utan det bästa är att utgå från riktiga ord som gradvis blir svårare. Så behöver eleverna träna intensivt.

– En variabel som verkar ha betydelse är att lästräningen för de här eleverna genomförs med en hög intensitet. Till exempel att ha en riktad specialpedagogisk insats varje dag fem dagar i veckan under 20 minuter till en halvtimme. Allra bäst är om man kan genomföra det med en lärare och en elev.

Redan efter tre månader kan en sådan träning ge goda resultat. Det pekar flera studier på.

Följer den alfabetiska principen

– Eleverna följdes upp omedelbart efter intentionen och då hade 80 procent nått en läsförmåga som motsvarar deras ålder. När eleverna testades igen efter ett år var 60 procent kvar på en läsnivå som stämde överens med åldern. Sedan är det väldigt få studier som har gjort uppföljningar ännu längre fram i tiden men antagligen sjunker andelen som är kvar på en normal läs- och skrivnivå. Det krävs kontinuerlig träning för att upprätthålla en god läsnivå om man har det här grundproblemet.

Vad är det då som gör att läsinlärning genom ljudning fungerar? Anna Eva Hallin menar att det beror på att den följer den alfabetiska principen.

– För att läsa en text måste man kunna läsa tio tusentals ord. Att lära in de orden en och en som en bild är väldigt ansträngande och belastande för arbetsminnet jämfört med att behärska 28 bokstäver. Inlärningen blir också mycket mer korrekt än om hela ordbilden tränas in, säger Anna Eva Hallin.

Tränar på orsaken till lässvårigheterna

Att den är effektiv för elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi beror helt enkelt på att eleverna tränar på det som är orsaken till deras svårigheter, menar Stefan Samuelsson.

– Problemen för de här eleverna beror på att de inte kan koppla ihop hur en bokstav ser ut med hur den låter. När de har lärt sig det, har de sedan svårt att göra det automatiskt. I phonics övar de just den saken. Jag tror inte att det är konstigare än så.

Men oavsett metod lär sig ungefär 80 procent av alla elever till sist att läsa och de allra flesta har alla möjligheter att bli goda läsare.

– Majoriteten elever kommer att knäcka koden även om de inte fått undervisning i ljudmetoden, även om det kan ta längre tid. Men med fel metod är det fler som inte kommer att knäcka läskoden och det är just här som forskningen blir viktig, säger Anna Eva Hallin.

Mor ror, far är rar

Hur var det då med den gamla läsundervisningen? Där eleverna plitade ”sol” och ”os” och stavade sig igenom ”mor ror”.

– Den var nog inte så dum. De jobbade mycket med koden och med den alfabetiska principen. På många sätt är det ett bra sätt att lära sig läsa, inte minst för de elever som löper risk att utveckla läs och skrivsvårigheter, säger Stefan Samuelsson.

Fonemisk medvetenhet hjälper vid dyslexi

2014 gav Statens beredning för medicinsk utvärdering ut en sammanställning av svensk och internationell forskning som utvärderar tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Där slås bland annat fast att om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt så förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmågan att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad.

Det finns mycket starkt stöd för att specialpedagogiska insatser som är riktade mot fonemisk medvetenhet hjälper elever med läs – och skrivsvårigheter/dyslexi. Metoden har vetenskapligt beprövad effekt som har visats i många olika studier, säger Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet och ordförande för den forskargrupp som arbetade med rapporten.

En annan metod som är vanlig i skolan är helhetsmetoden där eleverna lär sig läsa genom att arbeta med hela texter och där orden finns i ett sammanhang. Men det är inte en metod som Stefan Samuelsson förordar.

Det saknas evidens för att helhetsmetoden skulle hjälpa elever i läs och skrivsvårigheter/dyslexi. Om de eleverna får arbeta med helhetsmetoden gör man dem en otjänst, säger Stefan Samuelsson.

Källa: Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ljudning är A och O för att knäcka läskoden

 lästid ~ 8 min