Psykisk ohälsa risk för ökad dödlighet vid ADHD

Tidigare forskning har visat att personer med diagnosen ADHD (uppmärksamhetsproblem med hyperaktivitet och impulsivitet) löper ökad risk att dö i förtid, men det har rått osäkerhet om riskernas orsaker och huruvida psykiatrisk samsjuklighet har betydelse.

Med hjälp av de nationella sjukvårdsregistren med 2 675 615 individer (86 670, 3,2% med ADHD diagnos) födda i Sverige mellan 1983 och 2009 kunde forskare vid Karolinska Institutet undersöka specifika dödsorsaker vid ADHD, bland annat risk för självmord och oavsiktliga skador såsom trafikolyckor. Forskarna undersökte också om psykiatrisk samsjuklighet som debuterat tidigt (till exempel autismspektrumstörning) och sent (till exempel missbruksrelaterad sjukdom) hade någon betydelse.

Större risk för vuxna än för barn

När barn och vuxna analyserades separat visade det sig att vuxna med diagnosen ADHD löpte större risk för förtidig död än barn. Dessutom var risken högre för personer som fått ADHD-diagnosen senare i livet än för dem som fått diagnosen tidigare. Oavsiktliga skador och självmord var de främsta dödsorsakerna bland personer med diagnosen ADHD (35,8 procent respektive 31,4 procent av dödsfallen).

Studien visar enligt forskarna att psykiatrisk samsjuklighet har stor betydelse för den ökade risken för förtidig död. Exempelvis hade tidigt debuterad psykiatrisk samsjuklighet starkast samband med dödsfall av naturliga skäl, såsom somatisk sjukdom. Psykiatrisk samsjuklighet med senare debut påverkade däremot främst dödsfall av onaturliga skäl, såsom självmord och oavsiktliga skador.

– Bättre förståelse för hur psykiatrisk samsjuklighet påverkar sambanden mellan ADHD och förtidig död skulle kunna underlätta övervakning, ingripande och förebyggande åtgärder, säger Shihua Sun, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Missbruksrelaterade problem bidrog väsentligt till risken för förtidig död på grund av självmord, medan den ökade risken för förtidig död på grund av oavsiktliga skador verkar finnas även hos personer med ADHD utan psykiatrisk samsjuklighet.

Bättre vård vid samsjuklighet

– För personer med diagnosen ADHD och deras familjemedlemmar vill vi dock betona att de flesta personer med ADHD inte kommer att drabbas av dessa allvarliga konsekvenser. Huvudbudskapet är att sjukvården och behandlande läkare bör överväga psykiatrisk samsjuklighet noggrant i sin riskbedömning, eftersom det kan hjälpa dem att identifiera vilka som löper ökad risk för förtidig död. Ökad medvetenhet om och vård av psykiatrisk samsjuklighet, såsom missbruksrelaterade problem, kan bidra till att minska allvarliga följder av ADHD, säger studiens huvudförfattare Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och gästprofessor vid Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades av Shire International GmbH, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, SIMSAM‑initiativet (Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social and Medical Sciences, som finansieras av Vetenskapsrådet), USA:s nationella institut för psykisk hälsa (NIMH), EU:s ramprogram för forskning och innovation ”Horisont 2020”, organisationen American Foundation for Suicide Prevention, Århus universitets forskningsstiftelse, iPSYCH-projektet, Lundbeckfonden, USA:s nationella hälsoinstitut (NIH), Novo Nordisk Fonden och Kinas statliga stipendieråd.

Några av artikelförfattarna, bland annat Henrik Larsson, har mottagit arvoden från läkemedelsföretag, och en av författarna (Stephen V. Faraone) innehar ett amerikanskt patent för en ADHD-behandling vid sin institution. Mer information om eventuella intressekonflikter finns i forskningsartikeln.

Artikel:

Association of Psychiatric Comorbidity in Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and the Risk of Premature Death, Shihua Sun, Ralf Kuja-Halkola, Stephen V. Faraone, Brian M. D’Onofrio, Søren Dalsgaard, Zheng Chang, Henrik Larsson. JAMA Psychiatry

Kontakt:

Shihua Sun, doktorand, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, shihua.sun@ki.se
Henrik Larsson, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Henrik.Larsson@ki.se