Små fält och olika grödor ger mångfald i jordbrukslandskapet

– Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, eftersom de kan ge högre kostnader per hektar åkermark, men vi ser att de verkligen kan vara en nyckel för att bevara den biologiska mångfalden. Jag hoppas att våra resultat kan bidra till att tillvarata de värden som finns i småskaliga jordbrukslandskap, säger Yann Clough, professor i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien.

Många studier har de senaste decennierna pekat på att den biologiska mångfalden har minskat betydligt, inte minst i moderna jordbrukslandskap. Den största orsaken är intensifiering av jordbruket ­– sammanslagning av stora arealer där en och samma gröda odlas – och förstörelsen av små habitat, det vill säga livsmiljöer, i odlingslandskapet. Det kan till exempel handla om blommande fältkanter, häckar och gräsremsor som försvunnit.

Fler olika grödor bra för alla arter

Att återskapa sådana habitat är förenat med stora kostnader i många områden. Forskarna har därför undersökt om en ökad heterogenitet på odlade arealer, det vill säga en större variation av grödor på åkrarna samt mindre åkerstorlek, kan vara ett alternativ för att främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Detta samtidigt som jordbruksproduktionen upprätthålls och ingen mark tas ur bruk.

Att en diversitet av grödor har en positiv effekt på biologisk mångfald kan förklaras med att olika typer av grödor ofta erbjuder livsmiljöer för olika arter och kompletterar varandra på olika sätt.

Studien är den mest omfattande geografiskt som gjorts i sitt slag – den har genomförts i åtta regioner i Europa och Kanada – och resultaten som forskarna nu presenterar pekar på en tydlig koppling.

– Att heterogenitet inom odlade arealer leder till högre biologisk mångfald är något som landskapsekologiska teorier förutsäger, men det är väldigt spännande att se så tydliga bevis för det. Det jag har mest varit överraskad över är att effektstorleken blev så stor, att det blev så tydliga resultat i alla de regioner där studien har pågått, och att de gäller för varenda artgrupp som vi inventerade: vilda växter, vilda bin och humlor, blomflugor, fjärilar, spindlar, jordlöpare och fåglar, säger Yann Clough.

Små åkrar underskattade

Enligt resultaten kan det vara lika fördelaktigt för den biologiska mångfalden att öka heterogeniteten som att öka mängden icke uppodlade småhabitat. Till exempel genererar en minskning av medelstorleken på fält från 5 till 2,8 hektar i ett jordbrukslandskap som omfattar en kvadratkilometer en ökning av den biologiska mångfalden som är jämförbar med den som observeras när andelen naturliga habitat, såsom betesmarker eller permanent bevuxna fältkanter, ökar från 0,5 till 11 procent.

Yann Clough menar att studien visar att mindre åkrar och ökad mångfald av grödor utgör en underskattad och ändå betydande möjlighet för att bevara och återställa den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Resultaten kommer att bidra till den pågående debatten om reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, säger han.

– En politik som gör det möjligt att bevara landskap med mindre fält, och som till och med gynnar en minskning av den genomsnittliga storleken på odlade fält, samt en högre mångfald av grödor, skulle göra det möjligt att kombinera en bevarad hög biologisk mångfald med en upprätthållen jordbruksproduktion.

Som det svenska jordbruket ser ut idag är stora åkrar, där samma gröda odlas, ofta en nödvändighet för att få en god lönsamhet. Samtidigt betonar Yann Clough att produktiviteten kan öka med en större biologisk mångfald, till exempel genom ökad pollinering. Skördarna skiljer sig inte heller mycket åt om man jämför avkastningen på stora och små fält – ibland kan den till och med vara högre på små åkrar, enligt tidigare forskning.

– Därför är det intressant att synliggöra värdet av att ha mindre fältstorlek: det går att på ett bättre sätt kombinera biologisk mångfald med produktion av mat, utan att nödvändigtvis behöva odla ekologiskt. Detta är något som är väldigt positivt, säger Yann Clough.

Studie:

Increasing crop heterogeneity enhances multitrophic diversity across agricultural regions, Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Studien bygger på ett internationellt samarbete mellan 30 forskargrupper. Huvudförfattarna Clélia Sirami och Nicolas Gross forskar vid INRA och CNRS i Frankrike. Yann Clough, professor i miljövetenskap, och Romain Carrié, forskare, både på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, är medförfattare och har deltagit i projektet genom forskning i jordbrukslandskap i Tyskland respektive Frankrike.

Kontakt:

Yann Clough, Professor, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet, yann.clough@cec.lu.se