Storspiggarna tar över i Östersjön

Tidigare har storspiggens roll i Östersjöns ekosystem varit relativt okänd. Flera studier under senare år har dock visat att arten kan påverka rekryteringen av rovfiskar som gädda och abborre längs kusten, dels genom att spiggen äter rovfiskens ägg och yngel, och dels genom att storspigg, unga abborrar och unga gäddor konkurrerar om samma föda.

Storspiggen kan också förstärka övergödningens effekter. Spiggen kan till exempel leda till en ökad mängd trådalger i grunda skärgårdsvikar på grund av att den äter upp de smådjur som annars skulle beta bort trådalgerna. I utsjön konkurrerar storspiggen dessutom om föda med sill och skarpsill.

Snabb expansion i Östersjön

Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.

Kunskapen om hur mycket storspigg det finns i Östersjön har dock varit bristfällig.

– Idag finns det inte något riktat övervakningsprogram för storspigg. För att skatta hur mycket storspigg det finns har vi använt oss av data från de årliga hydroakustik- trålundersökningar som är inriktade på andra arter i Östersjön, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) och huvudförfattare till studien som genomfört i samarbete med forskare från Umeå universitet och Nature Research Center i Litauen.

Forskarna har analyserat utbredningen av storspigg och hur den förändrats över tid, samt utvecklat en ny analysmetod för att kvantifiera mängden spigg i hydroakustik- trålundersökningarna.

Studien visar att storspiggen ökat kraftigt i Östersjöns utsjö. Under vissa av de undersökta åren, 2001 – 2014, utgjorde storspiggen nästan 10 procent av den totala biomassan av fisk i den fria vattenmassan, där även sill och skarpsill lever. De högsta tätheterna av storspigg återfanns i vattnen runt Öland och Gotland.

Viktigt byte för torsken

– En intressant observation är att vi såg de högsta tätheterna av storspigg i de områden där tätheterna av den främsta rovfisken i Östersjöns utsjö, torsken, är låg. Det kan tyda på att spiggen är ett viktigt byte för torsken eller att miljöpreferensen för de båda arterna skiljer sig åt, säger Jens Olsson.

Författarna hoppas att resultaten och den metodutveckling som gjorts i studien ska leda till en förbättrad övervakning av storspigg, och att förvaltande myndigheter tar hänsyn till artens betydelse när man utarbetar framtidens förvaltningsplaner.

– Våra analyser skulle också kunna ligga till grund för en förvaltning av ett eventuellt framtida kommersiellt fiske efter storspigg. Spiggen skulle kunna användas som foderfisk, och eventuellt för utvinning av nyttiga fettsyror. Samtidigt skulle ett fiske riktat mot spigg kunna vara en miljöåtgärd för att avlägsna näring från Östersjön. För ett riktat fiske mot spigg ska kunna bli verklighet och bedrivas långsiktigt hållbart, krävs dock undersökningar som utvärderar risker för oönskade bifångster och andra möjliga negativa effekter på miljön, säger Jens Olsson.

Vetenskaplig artikel:

The first large-scale assessment of three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) biomass and spatial distribution in the Baltic Sea, ICES Journal of Marine Science

Kontakt:

Jens Olsson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU jens.olsson@slu.se