Tema

Dovhjortar som vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket, med skördeförluster på upp till 25 procent. Men när markägarna säljer rätten att skjuta vilt på sina marker kan förlusten vändas i vinst. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, menar forskare vid SLU.

Stora viltstammar kan trots skördeförluster, vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får.

Jakt kan kompensera skördefölust

I Sveriges mellanbygder, med omväxlande skogs- och jordbruksmark, finns förutsättningar att dra nytta av fler ekosystemtjänster än i de högspecialiserade slättbygderna. I mellanbygderna samsas inte bara skogsbruk och jordbruk utan på senare tid också allt oftare viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. Men ett sådant mångbruk kan skapa konflikter. Det gäller till exempel dovhjorten, som blir allt vanligare i Sverige – 2018 sköts det mer än 40 000 djur i landet.

Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviteter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling.

Vilt vill beta utan att synas

Ekologer och en ekonom har utvärderat den ekonomiska hållbarheten i mångbruk genom att uppskatta kostnader för skador på grödor och intäkter från dovhjort. De mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20–25 procent.

– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador, säger Petter Kjellander, professor vid enheten för viltekologi på Grimsö forskningsstation, SLU.

. Betesskadornas kostnader uppgick till 3910 kr/ha för vete och 1585 kr/ha för havre, vilket i denna studie motsvarade en total kostnad på 865 kr per dovhjort. Samtidigt hade varje dovhjort ett beräknat värde på cirka 1000 kr som jaktbart vilt.

Mer vinst med inhägnad åker

Dovhjortens jaktvärde kompenserade därför för betesskadorna. Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare i detta exempel om grödorna skyddas mot bete med stängsel, liksom man förr stängslade in åkrarna för att skydda dem mot tamdjuren – något som alla stengärdsgårdar vittnar om.

– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger Katarina Elofsson, forskare inom miljöekonomi vid SLU.

Kontakt:
Petter Kjellander, professor vid Institutionen för ekologi; Enheten för viltekologi
Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet
Petter.Kjellander@slu.se
Katarina Elofsson, forskare vid Institutionen för ekonomi; Miljöekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet Katarina.Elofsson@slu.se

Artikeln:
Menichetti L, Touzot L, Elofsson K, Hyvönen R, Kätterer T, Kjellander P. 2019. Interactions between a population of fallow deer (Dama dama), humans and crops in a managed composite temperate landscape in southern Sweden: Conflict or opportunity?

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dovhjortar som vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

 lästid ~ 2 min