Även för tidigt födda har skyddande antikroppar

Under tiden i mammans mage överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade av sådana så kallade maternella antikroppar.

Men en annan bild framträdde, när den totala uppsättningen av maternella virusantikroppar i blodplasma hos nyfödda barn analyserades av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi såg att även barn som är födda så tidigt som i vecka 24 har antikroppar från sin mamma. Det var helt oväntat, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Antikropparna likvärdiga hos för tidigt födda

Studien omfattade 78 barn och deras mammor. 32 av barnen var mycket för tidigt födda (innan vecka 30) och 46 var födda efter fullgången graviditet. Uppsättningen av maternella antikroppar visade sig vara likvärdig mellan barn födda mycket för tidigt och fullgångna barn.

– Jag hoppas att det här leder till att vi ifrågasätter en del förutfattade meningar om nyfödda barns immunsystem och infektionskänslighet, så att vi kan ta hand om barnen ännu bättre. För tidigt födda barn kan vara extra känsliga för infektioner, men det beror inte på att de saknar antikroppar från mamman. Vi borde fokusera mer på andra möjliga orsaker till deras sårbarhet, kanske att de har sämre lungfunktion eller svagare barriärer i huden, säger Petter Brodin.

Metod som bygger på ett bakteriofag-bibliotek

Studien gjordes med hjälp av en nyutvecklad metod för att i ett blodprov samtidigt analysera förekomsten av antikroppar mot något av alla virus som kan infektera människor (utom zikavirus). Metoden har utvecklats av amerikanska forskare och bygger på ett så kallat bakteriofag-bibliotek, en teknik som belönades med Nobelpriset i kemi 2018.

Kortfattat bygger den på att viruspartiklar som kallas bakteriofager kan fås att visa upp ett specifikt protein på sin yta. I det här fallet visar biblioteket av bakteriofager tillsammans upp över 93 000 olika peptider, proteinsnuttar, från över 206 olika virus. Biblioteket blandas med blodplasman som ska testas. Finns det virusantikroppar i plasmaprovet binder de till bakteriofagerna och kan detekteras av forskarna.

Analysen gjordes på prover tagna vid födseln, samt under barnens första, fjärde och tolfte levnadsvecka. Forskarna kunde då se att skyddet från antikropparna varade olika länge för olika virus. Det kan tyda på att överföringen av antikropparna under fosterlivet inte sker slumpmässigt utan är en reglerad process, vilket gruppen nu undersöker vidare.

Kunskap för vaccinutveckling

Studien ger också information om vilka delar av virusproteinerna som antikroppssvaret riktar sig mot. Den kunskapen har stor betydelse vid vaccinutveckling, konstaterar Petter Brodin.

– Om alla mammornas antikroppar riktar sig mot en specifik del av ett virusprotein är det viktigt att veta, för då är det den delen ett vaccin ska bygga på. Jag hoppas att våra resultat kan användas av andra för att utveckla bättre vacciner, till exempel mot RS-viruset som orsakar mycket sjuklighet hos små barn varje vinter, säger han.

Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

Publikation:

The repertoire of maternal anti-viral antibodies in human newborns. Christian Pou, Dieudonné Nkulikiyimfura, Ewa Henckel, Axel Olin, Tadepally Lakshmikanth, Jaromir Mikes, Jun Wang, Yang Chen, Anna Karin Bernhardsson, Anna Gustafsson, Kajsa Bohlin och Petter Brodin, Nature Medicine

Kontakt:

Petter Brodin, läkare, forskare. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Karolinska Universitetssjukhuset. Petter.Brodin@ki.se