Tema

Nyanlända elever skyller svårigheter med matten på sig själva

Nyanlända utgår från att de har bristande möjligheter att lära matematik. De skyller sällan på språket som en hämmande faktor däremot på sig själva, sina föräldrar och utanförskap, visar forskning från Stockholms universitet.

Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar oundvikligen lärandet, menar de nyanlända eleverna i årskurs nio som som delat med sig av sina berättelser till Petra Svensson Källberg, pedagogikforskare vid Stockholms universitet.

– Eleverna i min studie har anammat bilden av att matte är viktigt och att den goda, svenska, föräldern hjälper till. De tycker likadant och försöker matcha bilden, men kan inte. De positionerar sig själva och sina föräldrar utifrån brister och accepterar att deras egna möjligheter att lära är begränsade, säger hon.

Syftet med studien har alltså varit att analysera hur niondeklassare med utländsk bakgrund i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område upplever sina möjligheter att lära matematik. Resultaten visar att de nyanlända elever upplever skolsegregation, utanförskap, dålig arbetsro på lektionerna och bristfälligt stöd av sina föräldrar – på grund av deras bakgrund – som hinder.

Men däremot pratar de inte generellt om det svenska språket som hinder.

Inkludering leder till exkludering
För att förstå varifrån elevernas upplevelser och uppfattningar kommer har Petra Svensson Källberg också studerat policydokument utgivna av Skolverket och Skolinspektionen. Den analysen visar att intentionen att skapa inkludering för nyanlända i det svenska skolsystemet också kan leda till exkludering.

– I dokumenten framträder den eftersträvansvärda nyanlända matematikeleven. Den beskrivs bland annat som en motiverad elev som kan göra snabba framsteg i matematiken om hen får använda sitt starkaste språk.

– Samtidigt blir den som inte har de beskriva egenskaperna definierad. Med en inkludering följer alltid en potentiell exkludering. När diskurserna i dokumenten får verkan kan alltså exkludering ske beroende på om eleverna upplever att de matchar beskrivningen eller inte.

Dolda processer i klassrummen
Det är viktigt att känna till och bli medveten om de dolda processer som verkar i klassrummet och i elevernas liv som gör det möjligt att dessa elever kan uppfatta sig själva som avvikande och med brister, i relation till svenska elever, menar Petra Svensson Källberg.

– Annars blir bilden till en sanning som vi tar för given – att dessa elever presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund och att det beror på brister i svenska språket.

– Ta vara på elevernas perspektiv för att förstå den situation de befinner sig i. Varje gång dessa elevers dåliga resultat slås upp, till exempel i samband med rapportering av Pisa-resultat, är det eleverna som får bära det. Kategoriseringen av dem som avvikande och sämre i relation till svenska elever blir då ett faktum.

Kontakt:
Petra Svensson Källberg, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, petra.svensson@mnd.su.se, 070-960 63 70

Avhandlingen:
Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nyanlända elever skyller svårigheter med matten på sig själva

 lästid ~ 2 min