Samhället bör bredda synen på vem som blir förälder redan i tonåren för att kunna se individuella stödbehov för psykisk ohälsa.
– Vi vet att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar, och min avhandling visar att samtidigt som tonårsgraviditeterna minskar så finns ett samband mellan att ha mått dåligt i tonåren och att bli förälder som tonåring, både för tjejer och killar, säger Sara Kalucza.
Kalucza har med hjälp av registerdata identifierat cirka 7 000 föräldrar som fick barn innan de hade fyllt 20 år, och hur det hänger samman med familjebakgrund och psykisk ohälsa samt hur den fortsatta familjebildningen för dessa ungdomar ser ut.
Sverige har i jämförelse med många andra länder en väldigt låg grad av ungt föräldraskap. Anledningar som tidigare lyfts fram som orsakat till detta är tillgång till både preventivmedel och abort för unga. Detta gör dock Sverige extra intressant för att studera tonårsföräldraskap, menar Kalucz.
– Möjligheterna att både undvika och avbryta en graviditet är stora. Men ändå finns en grupp som bli föräldrar mycket tidigt.
Mot bakgrund av möjligheten att välja bort föräldraskap i Sverige behöver vi dock fundera på varför detta samband finns, menar Kalucza. Är det verkligen så enkelt som att ungdomar med exempelvis psykisk ohälsa beter sig ”oansvarigt”? Tidigare forskning där tonårsmammor har intervjuats tyder på att föräldraskapet kan bidra till ett nytt fokus och en mening med tillvaron för individer där den förväntade banan, skolgången, inte fungerat.
– Om vi vill ytterligare minska antalet tonårsföräldrar i Sverige kan en väg vara att fokusera på problemen med psykisk ohälsa bland unga och stötta dem att se ljusa framtidsutsikter, säger Sara Kalucza.
En annan viktig aspekt är att tonårsföräldraskap kan vara en del av många olika typer av fortsatta familjebildningsmönster och att det inte är rättvist att prata om tonårsföräldrar som en enhetlig grupp. Både grupperna tonårsmammor och tonårspappor innehåller många olika typer av individer från skilda typer av bakgrunder. Olikheterna gör att behovet av stöd också är väldigt olika. Vissa unga föräldrar kan behöva extra stöd för att få en bra start i livet för sig och sina barn, medan andra kanske helst behöver bli behandlade som andra nyblivna föräldrar.
Avhandlingen:
Vem blir tonårsförälder?
Kontakt:
Sara Kalucza, 090-786 57 67, 073-614 02 48, sara.kalucza@umu.se
