Grundläggande mattekunskaper nyckeln till framgång

Igår tillkännagav den senaste TIMSS-undersökningen att den nedåtgående trenden vad gäller fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap brutits. Resultaten är dock långt från nivån på 90-talet.

Av en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet framgår att mycket finns att önska vad gäller elevernas mest basala kunskaper och färdigheter inom matematik.

– Något de internationella kunskapsundersökningarna TIMSS och PISA inte ger besked om är vilka elever som saknar vilka kunskaper. En orsak till svenska elevers mindre bra resultat inom exempelvis problemlösning i PISA-undersökningarna kan vara att de inte behärskar den mest grundläggande matematiken, säger forskaren Madeleine Löwing vid Göteborgs universitet.

Verktyg för upföljning och bedömning
I en ny rapport beskriver hon hur det nationella diagnosinstrumentet Diamant och uppföljningsinstrumentet Brilliant har utvecklats för att ge möjlighet att mäta elevers mest grundläggande kunskaper och färdigheter när det gäller det centrala innehållet i kursplanen för grundskolan.

− Syftet med bedömningsstöden är att ge möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling när det gäller deras mest grundläggande kunskaper och färdigheter avseende det centrala innehållet i kursplanen för matematik i grundskolan och vid övergången till gymnasieskolan, säger Madeleine Löwing vars instrument de allra senaste åren spridits ut i Sveriges skolor.

De båda bedömningsstöden har utprövats av både enskilda skolor och hela kommuner runt om i landet och ett slående resultat är att svensk skola tycks sakna ett system för kompensation. I rapporten analyseras diagnosresultat från runt 4 000 elever per årskurs ur samtliga årskurser i grundskolan och från samtliga elever i gymnasiets tidigare årskurser i en medelstor kommun.

– Om man utgår från de färdigheter som tränas och de begrepp som introduceras på låg- och mellanstadiet är det obetydligt fler som behärskar dem i gymnasiet, jämfört med hur många som gör det i årskurs 6 eller 8, säger Madeleine Löwing.

Hon har under sin tid vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession lett arbetet med konstruktionen av Diamant på uppdrag av Skolverket. Instrumentet består av 127 separata diagnoser som spänner över hela grundskolan. Brilliant är en uppföljare bestående av elva helt digitaliserade diagnoser avsedda för övergången från grundskola till gymnasium.

Varje elev kan följas upp individuellt
Bedömningsstöden ger läraren möjlighet att hålla reda på den enskilda elevens aktuella kunskaper i matematik genom att successivt föra in diagnosresultat i olika resultatscheman. Genom att jämföra elevens aktuella kunskaper med de mål läraren ställt upp går det att när som helst under terminen bilda sig en uppfattning om vad eleven bör arbeta med för att utvecklas vidare och på sikt uppfylla kunskapskraven. Bedömningsstöden ger också skolhuvudmän möjlighet att ge lärare stöd med riktade fortbildningsinsatser.

– Med hjälp av diagnoserna får läraren strukturerad information på individnivå och kan på så sätt göra skillnad för den enskilde eleven, säger Madeleine Löwing.

Kontakt:
universitetslektor Madeleine Löwing, madeleine@lowing.eu, tel: 0708-883696
universitetslektor Christian Bennet, christian.bennet@gu.se, tel: 0766-184322

Rapport:
”Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys”, Madeleine Löwing, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet