Tema

Plugga programmering viktigt för demokratin

Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.

– Tror du vi kan få den att dansa?
– Det går säkert. Det vore ascoolt.

Två elever i klass åtta diskuterar vad roboten de bygger ska kunna göra. På arbetsborden i klassrummet trängs lådor med legodelar och på golvet är några klasskamrater redan i full färd med att testa sin skapelse. Under stort jubel tar sig en mörk legogubbe bestämt fram över klassrumsgolvet. Det är lektion i programmering i Sjöstadsskolan i Stockholm.

– Jag vill rusta mina elever för att de ska bli bra medborgare. Det innebär att de ska kunna fatta självständiga beslut och vara kritiska till den digitala teknik som de använder hela tiden, säger deras lärare Karin Nygårds.

Egentligen är det ganska enkelt, menar hon. Skolan lär idag ut samhällskunskap, kemi och fysik för att eleverna ska förstå hur samhället fungerar. Det digitala samhället är uppbyggt av kod och då måste skolan lära ut hur det fungerar.

Kunskap som inkluderar
Björn Regnell, professor i programvarusystem vid Lunds tekniska högskola, delar Karin Nygårds syn på vilken plats programmering har i skolan. Skolan ska inte utbilda programmerare men väcka ett intresse för teknik hos eleverna och lära ut att det går att påverka datorerna. Han undervisar både lärare och elever i programmering på Science center vid Lunds universitet och på några grundskolor i Skåne har han varit med att dra igång undervisning i programmering.

För Björn Regnell handlar det om allmänbildning, demokrati och jämlikhet. Att inte lära ut programmering innebär att vi bäddar för ett samhälle där vissa kan delta i utvecklingen och andra stängs ut.

– Programmeringen är en central del i samhället. Både i näringslivet, i offentlig sektor och i många av de projekt vi gör på fritiden. Det är viktigt att alla har en bild av vad det innebär att maskiner programmeras till att i viss utsträckning styra våra liv för det är det som håller på att hända, säger han och tillägger att demokrati bygger på att vi har bildade medborgare som kan ta makten över maskinerna.

Men behöver vi förstå hur datorerna fungerar för att kunna ha makt över dem?
Vi använder en rad maskiner som vi inte vet hur de styrs, säger Björn Regnell genom att jämföra med när vi tar körkort. Vi behöver inte förstå på detaljnivå hur en bil fungerar men när man tar körkort ingår ändå en grundläggande utbildning i hur bilen fungerar.

– I skolan lär vi ut hur ström fungerar så att vi inte tror att det är magi när lampan tänds, fortsätter han.

Genom att programmera själv kan vi förstå förutsättningen för att maskinen ska fungera. Nämligen att människan skapar kod.

Programmering som eget ämne
När det gäller frågan om hur skolan ska lära ut tycker både Karin Nygårds och Björn Regnell att det fungerar bra att använda dagens läroplan och integrera programmering i andra ämnen. Även om Björn Regnell på sikt skulle önska att programmering var ett eget ämne.

– Jag ser gärna programmering som eget ämne och jag tror att vi kommer dit till slut, men den politiska resan kan ta lång tid. Jag vill att skolan kommer igång redan nu inom ramen för befintliga ämnen och använder programmering som ett allmänt pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas kunskaper i alla ämnen.

Det pågår en rad initiativ på flera håll i Sverige för att lära ut programmering. Dels i form av ideella insatser för barn och ungdomar utanför skoltid men det startar också projekt som på olika sätt involverar programmering i skolan. Flera av projekten har sina rötter i det som kallas skaparörelsen, som är en översättning från engelskans makermovement. En gör-det-själv kultur som kommer från USA och som går ut på att hitta på, uppfinna och förbättra alla upptänkliga föremål. Som kläder med sensorer, blinkande led-tiaror att ha i håret eller spel i Minecraft-genren.

– Flera verktyg används tillsammans för att nå större kunskap som elektronik, 3D-skrivare, luffarslöjd och programmering, säger Peter Parnes, professor i distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet och tongivande i den svenska skapa-rörelsen.

Datalogiskt tänk
Bland annat driver han ett projekt i Luleå där kommunens skolor arbetar enligt skapa-rörelsens metod. På lärarutbildningen har han startat utbildning i programmering och i hur de blivande lärarna ska undervisa i programmering. Peter Parnes vill introducera eleverna i ett systematiskt sätt att angripa problem som passar datorers logik. Det som också kallas datalogiskt tänkande. Begreppet har sitt ursprung hos dataloger och forskare inom datateknik och som nu letat sig in i den svenska diskussionen om hur och varför, skolan ska lära ut programmering.

– Datalogiskt tänkande handlar i förlängningen om att använda datorer till mer än skrivmaskiner. Det innebär att lära sig att generalisera problem som gör att datorerna kan ta fram lösningar. Då behöver man bland annat lära sig att kritiskt arbeta med källor på internet, att kunna visualisera data och att utifrån den data man får fram kunna ta fram algoritmer. Att lära ut det i skolan är nödvändigt, menar han.

Dagens unga måste förberedas för att leva i ett modernt samhälle. Datorerna kommer att lösa många av de enklare problemen och då behöver elevernas kreativitet och entreprenöriella förmågor tränas.

– Arbetsmarknaden kommer att förändras radikalt. Till exempel gör globaliseringen att ett fåtal människor kan skapa produkter som nås av en mycket stor mängd människor väldigt snabbt, som spel och webbtjänster. Men att uppfinna den typen av produkter kräver ett systemtänk och problemlösningstänk som ryms inom datalogiskt tänkande. Samhället skulle tjäna mycket på att få in det tidigt i skolan, säger Peter Parnes.

Text: Lotta Nylander, frilansjournalist

Fakta/programmering i skolan

Flera länder undervisar redan i programmering i grundskolan. I Storbritannien till exempel är det ett eget ämne från första skolåret. I Finland finns obligatorisk undervisning i programmering med i den nya läroplan som börjar gälla från 2016. Där ingår undervisning i programmering som en del i andra ämnen.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Plugga programmering viktigt för demokratin

 lästid ~ 5 min