Tema

Pålitliga utvärderingar av skolan visar kraftigt ras

Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.

Det finns idag flera sätt att utvärdera skolan och elevernas resultat. Det vanligaste är att studera elevernas snittbetyg (meritvärde) samt nationella prov. Det märkliga är att medan resultaten tycks sjunka i de nationella proven så stiger betygen. Det skulle kunna tyda på betygsinflation.

De senaste 20 åren har intresset riktats mot internationella utvärderingar där svenska elever jämförs med elever i andra länder. Exempel på sådana mätningar är Pirls (läsning årskurs 4), TIMSS (matematik och naturvetenskap årskurs 4 och 8) och Pisa (15-åringar i matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning).

Pisa är den mest kontrollerade av dessa utvärderingar. Det är ett diagnostiskt prov där 5000 slumpvis utvalda elever i närmare 70 olika länder testas vart tredje år (antalet länder har blivit fler). Skolorna och eleverna väljs ut och kontrolleras av ett internationellt kansli, inget land kan alltså gömma undan skolor eller elever med särskilda behov. Skolorna stratifieras enligt etablerade procedurer för att få fram ett så representativt urval som möjligt. Pisa innehåller en bakgrundsenkät som det tar eleverna cirka 40 minuter att fylla i. Där ställs frågor om inre och yttre motivation. Där finns frågor om föräldrarnas utbildning, inkomst, om antalet böcker hemma, tillgång till datorer, om eleven bor med bägge föräldrar eller inte. Rektorerna på skolorna utbildas och genomför en enkät om lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende. Fusk kan knappast förekomma i någon systematisk omfattning.

Pisa-studiens slutsatser bygger på en så kallad flernivåanalys, en statistisk metod som gör det möjligt att mäta hur mycket skillnaderna i individuella prestationer som kan kopplas till egenskaper hos skolan

Hur har det gått för svenska elever?
När Pisamätningarna startade år 2000 var svenska elever tryggt placerade på den övre halvan, inte i tätklungan men strax därunder. Det som utmärkte Sverige var de små skillnaderna mellan olika skolor, där var vi tillsammans med Finland närmast unika. De elever som var duktiga lyckades i vilken skola som helst och de sämsta eleverna presterade avsevärt bättre än sin omvärld.

Idag är bilden en annan. Utvärderingarna visar att Sverige ligger under genomsnittet av OECD-länder i de tre ämnesområdena engelska, naturkunskap och matematik – och det största raset har skett de senaste tre åren. Sverige är det land i OECD som sjunkit mest, både i jämförelse med andra länder men också i jämförelse med egna tidigare resultat. Det är också tydligt att skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna och dito eleverna har ökat dramatiskt. Sämst har det gått för de redan sämsta. Gapet mellan pojkar och flickor har ökat. Skolans kompensatoriska roll tycks ha upphört. Det har också skett en dramatisk ökning av den enskilda skolans betydelse för resultaten liksom att de faktorer som fångas upp i bakgrundsenkäten (hemförhållanden, tillgång till dator och litteratur etcetera) spelar en allt större roll för resultatet i Pisa.

– Detta ökade gap mellan elever syns tydligt i läsning och naturvetenskap medan resultatet i matematik sjunkit ungefär lika mycket för alla grupper, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige.

Det är svårt att avfärda Pisa som irrelevant eller att det mäter fel saker. Testet betonar just vardagskunskaper samt hur eleverna använder sina färdigheter. Det finns dock förmågor som dessa tester inte fångar. Förmågan att vara kreativ till exempel, även om Pisa blir alltmer inriktat mot problemlösning. I den senaste mätningen skulle 15-åringarna till exempel köpa en tågbiljett till det billigaste priset på en särdeles komplicerad internetsida där biljetterna snabbt tar slut. Uppgiften innebar sökningar, värdering av information och hur snabbt eleverna förstod informationen. Svenska elever klarade uppgiften under genomsnittet.

– Andra förmågor som Pisa inte testar är förmågan att lära sig via hörförståelse. Pisa tillåter heller inte riktiga laboratorieförsök, säger Magnus Oskarsson.

Det är vanskligt att sätta fingret på orsakerna till raset. Pisa ger en spegelbild av skolan vid en viss tidpunkt. Det går inte att peka ut elevens lärare när provet görs, eftersom Pisa är resultatet av nio års skolgång där eleven har haft en mängd lärare. Det är också svårt att peka ut någon särskild undervisningstrend eller klasstorlek, sådant tar Pisa inte hänsyn till. Men genom att koppla Pisa till andra tester går det att se ett mönster. När det gäller Pirls för fjärdeklassare syns en viss nedgång i resultat men svenska elever ligger fortfarande över medel i EU/OECD. Upp till ungefär fjärde klass tycks svenska elever alltså klara sig rätt bra men mellan fjärde och åttonde klass verkar något hända.

Ingen vet vad som ligger bakom raset, men det finns en mängd hypoteser. Vissa handlar om de stora skolreformerna framförallt friskolereformen. Att den bidragit till segregationen av skolan tycks stå klart. Men inte att den bidragit till den generella nedgången. Att andelen elever med invandrarbakgrund har ökat från 12 till 15 procent kan bara förklara en liten del. Vissa forskare anser att övergången från relativa till målrelaterade betyg på 1990-talet har gjort att lärarna sänker kraven på de bästa i syfte att få så många som möjligt godkända. Men ingen av dessa hypoteser har letts i bevis. En annan tanke är att proven har ökat för niondeklassarna, att Pisa kommer under en oerhört provtät period med andra prov som ska utgöra grunden för elevernas betyg. Och att Pisa, som inte är betygsgrundande, inte ökar elevernas motivation. Inte heller det är bevisat.

Thomas Heldmark

Ordförklaringar:
PISA (Programme for International Student Assessment)
TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study)
PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study)

Tillfrågad expert:
Magnus Oskarsson, Mittuniversitetet doktor i naturvetenskapernas didaktik och nationell projektledare för Pisa

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Pålitliga utvärderingar av skolan visar kraftigt ras

 lästid ~ 4 min