Tema

Likvärdigheten har minskat i skolan

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte försämra resultatet rent generellt.

Skollag och läroplaner slår fast att skolan ska vara likvärdig. Det innebär att elever ska ha lika tillgång till utbildning av god kvalitet oavsett var man bor eller vilken social bakgrund man har.Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat. Skolan ska också kompensera för elevers olika förutsättningar.

Så ser det emellertid inte ut i verkligheten. Från att ha varit ett av de mest likvärdiga skolsystemen i världen så har likvärdigheten i den svenska skolan minskat på en rad olika sätt och under lång tid. Skolverket har i rapporten ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” analyserat likvärdigheten åren 1991-2011 utifrån betygsdata, internationella kunskapsmätningar och aktuell forskning. Snittbetygen (meritvärdet) visar att elevernas kunskap har sjunkit och skillnaderna mellan skolornas resultat fördubblades under samma period.

En teori är att vissa elever inte fått tillgång till utbildning av god kvalitet – vilket innebär att den svenska skolan blivit mindre likvärdig. Skillnaderna i betyg har fördubblats under mätperioden. Den syns i internationella kunskapsmätningar som Pirls, TIMSS och Pisa. Från att ha varit ett av de länder med minst skillnader mellan skolor och elever har svenska skolan i den senaste Pisa-mätningen sjunkit till bottenklungan i det avseendet.

Den enskilt viktigaste orsaken till varför svenska elever inte har lika tillgång till utbildning av god kvalitet hittar Skolverket i det fria skolvalet. Det infördes 1992 i samband med friskolereformen och öppnade för möjligheten för föräldrarna att själva välja skola för sina barn. Tanken var bland annat att studiemotiverade elever i socioekonomiskt utsatta bostadsområden skulle kunna byta till en skola i områden med bättre studiemöjligheter. Det har i enskilda fall också skett. Men den större bilden är en annan.

Kulturgeografisk forskning vid Stockholms universitet har undersökt hur det fria skolvalet har påverkat elevströmmarna under åren 2003-2006. Forskarna ser där att de som utnyttjar det fria skolvalet i första hand är elever från socioekonomiskt starka familjer med svensk bakgrund. Tidigare har skolan minskat effekten av boendesegregationen. En relativt typisk svensk skola ligger placerad mitt emellan höghusen och villaområdet och har traditionellt sugit till sig elever från bägge områdena. Idag reser villabarnen till andra skolor medan höghusbarnen blir kvar. Studien visar att högutbildade använder sig av skolvalet i högre grad och att tendensen att undvika närskolan är större i områden med blandade socioekonomiska områden. Det fria skolvalet tycks förstärka effekten av boendesegregation.

– Det är inte i första hand elever till invandrade föräldrar som använder sig av fria skolvalet. Det är snarare så att det fria skolvalet bidrar till etnisk segregering, säger Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Internationell forskning visar samma mönster. En sammanställning som OECD gjorde 2010 med forskning från tidigt 90-tal och framåt visar entydigt att frihet att välja skola ökar segregationen.

Forskarna talar om effekten av kamratpåverkan, det vill säga att högpresterande elever har en positiv inverkan på elever med sämre förutsättningar. När de studiestarka eleverna försvinner, försvinner den positiva kamrateffekten. När de duktiga eleverna försvinner drar de också med sig de bra lärarna och det blir en dominoeffekt.

De socioekonomiska faktorerna är viktiga för skolresultaten och på senare år tycks de ha blivit viktigare. Sett över en längre period 1998-2011 tycks dessa faktorer dock inte ha ökat. Det finns heller inte entydiga belägg för att just fria skolvalet skulle ha påverkat resultaten i sin helhet. På IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har forskare jämfört resultaten hos elever som har många skolor att välja mellan i närområdet med de elever som bara har en skola nära hemmet. Detta innebär att de mätt effekter av att ha många skolor att välja mellan, inte effekten av att faktiskt ha gjort ett aktivt skolval.

– Vi ser inte att det påverkar skolresultaten negativt att ha många skolor att välja mellan. Våra rön motsäger dock inte de slutsatser som Skolverket presenterar, säger Karin Edmark, forskare på IFAU.

Thomas Heldmark
Tillfrågade experter:
Bo Malmberg, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Karin Edmark, IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Likvärdigheten har minskat i skolan

 lästid ~ 3 min