20 år efter Rio: Ekologer manar till skydd för kvarvarande biologisk mångfald

Forskarna presenterar sina fynd i artikeln Förlust av biologisk mångfald och hur det påverkar mänskligheten, i tidskriften Nature den 7 juni. Artikeln ger en vetenskaplig syntes från dessa 17 forskare och sammanfattar bevis som har framkommit i fler än tusen studier som utförts under de senaste två decennierna. I syntesen hävdar man att förlusten av Jordens vilda arter kommer att påverka världens ekosystem negativt, och då också ha negativ påverkan på samhället genom att ekosystemtjänster som är livsviktiga för människors hälsa och välgång kommer att minska.

Under de senaste två årtiondena har vetenskapliga bevis framkommit som visar att förlusten av världens biologiska mångfald minskar produktiviteten och stabiliteten av naturliga ekosystem och minska deras förmåga att förse samhället med varor och tjänster som mat och foder, trä, bördiga jordar och skydd mot skadedjur och sjukdomar. Människans agerande bryter ned jordens naturliga ekosystem, vilket resulterar i att arter dör ut i en omfattning som är flera gånger snabbare än vad som observerats när man studerat utdöenden med hjälp av fossil. Trots detta hävdar författarna att det fortfarande finns tid – om världens nationer gör bevarandet av biologisk mångfald till en prioritet internationellt – att bevara mycket av den kvarvarande mångfalden och att återskapa mycket av det som har gått förlorat.

Denna uppmaning att agera kommer nu när internationella ledare förbereder sig för att åter samlas i Rio de Janeiro 20–22 juni på FN:s konferens om hållbar utveckling, även kallad Rio+20-konferensen. Den kommande konferensen uppmärksammar 20-årsfirandet av Riokonferensen 1992, vilken resulterade i att 193 nationer beslutade sig för att stödja de mål för biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser som tas upp i Konventionen om biologisk mångfald. Riokonferensen 1992 ledde till ett ökat intresse av att förstå hur förlusten av biologisk mångfald kan påverka dynamiken och funktionen hos ekosystem, och deras förmåga att förse samhället med värdefulla varor och tjänster. I artikeln i Nature har författarna sammanfattat publicerade studier i ämnet och uttalar sig om sex konsensusuttalanden, fyra framträdande trender och fyra ”balance of evidence”.

Denna ”balance of evidence” har utvecklats under de senaste 20 åren och har förankrat att biologisk mångfald är oumbärlig för funktionen i ekosystem, men det har debatterats hur dessa samband fungerar. I denna artikel sammanfattar författarna forskning och utvecklar ett antal konsensusuttalanden som är ett steg i att kunna göra upp denna debatt. Till exempel så påstår forskarna att effekten av förlusten av biologisk mångfald kan mäta sig med många andra globala drivkrafter bakom miljöförändringar. Vidare påpekar de att det inte finns tillräckligt med data för att utvärdera relationen mellan biologisk mångfald och många av de tjänster som den producerar. Men bevisen tyder på att en ökad biologisk mångfald ökar skörden av kommersiella grödor, ökar produktionen i träplanteringar, förbättrar foderproduktionen i gräsmarker, och ökar stabiliteten i fiskskördar. En ökning i mångfalden av växter leder också till en större motståndskraft mot invasiva, icke-inhemska arter, hämmar växtpatogener som svamp- och virusinfektioner, och ökar den ovanjordiska kolinlagringen genom att öka biomassan.
Trots det stora stödet för Konventionen för biologisk mångfald så har förlusten av biologisk mångfald fortsatt under de senaste tjugo åren, och ofta med en allt högre hastighet. För att motverka detta har nya mål, de så kallade Aichi-målen, för bevarandet av biologisk mångfald satts upp för 2020. Dessutom har en ny internationell instans som kallas Överstatlig plattform för biodiversitet och ekosystemtjänster skapats i april 2012 för att fungera som en guide för den globala rörelsen för ett hållbart nyttjande av världens biologiska mångfald och ekosystem. Det finns fortfarande stora brister i vetenskapen bakom biologisk mångfald som måste utredas om Aichi-målen ska nås.

Utan en förståelse för de grundläggande ekologiska processerna som binder samman biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och -tjänster, kommer försök att förutspå konsekvenserna av förlusten av biologisk mångfald för samhället, och att möta politiska mål troligtvis att misslyckas, skriver de 17 ekologerna. De avslutar med att konstatera: ”men med den grundläggande förståelsen tillgänglig kan vi fortfarande få ett slut på de samtida biologiska mångfaldsförlusterna, för mänsklighetens bästa.”

INFORMATION OCH KONTAKT
Professor David.Wardle@slu.se, SLU, tel  090-786 84 71, 070-658 92 81