Artikel från forskning.se
12 september 2011

Mattelyftet – avgörande hur pengarna används

Regeringen har presenterat en stor satsning för att lyfta ämnet matematik i den svenska skolan. Svenska elevers matematikkunskaper har försämrats sedan 90-talet.

 

Sverige halkar stadigt efter andra länder i internationella jämförelser. De svenska elevernas resultat ligger under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea. Mattelyftet är på 2,6 miljarder och ska nu höja resultaten genom fortbildning och forskarskolor för lärare och ett utökat antal timmar i matematik i grundskolan. Astrid Pettersson är professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet.

Vad tycker du om regeringens satsning på matematik?
— Att  man gör en extra insats för matematik är bra, men man behöver göra det även i andra ämnen. Det är inte bara inom matematik som vi ser försämrade resultat, nedgången syns även i andra ämnen.  

Varför har svenska elever blivit sämre på matte?
— Det beror dels på lärarnas kompetens, att lärarnas behörighet har minskat, dels på undervisningsmetoderna. Elever har inte haft undervisning i samma utsträckning som tidigare. Man har allt mer låtit eleverna lämnas åt sig själva. Vad vi vet från internationella undersökningar är att det också finns en förändring i attityd hos eleverna. Svenska elever ger till exempel  lättare upp när de möter svårigheter i matematik. Enligt en del forskare ligger förklaringen delvis i en förändrad ungdomskultur — där man gör lite vad man känner för. Och man känner kanske inte för matematik i samma utsträckning som man gjorde förr.

Varför har lärarnas kompetens inom matematik minskat?
— När man införde 1-7-lärare och 4-9-lärare i slutet av 1900-talet kunde lärarstudenterna fokusera på ämnesinriktningar och man studerade inte så mycket matte inom vissa inriktnignar. Dessa lärare kunde senare bli klasslärare för de lägre åldrarna och fick därmed undervisa i matematik.

Är det en miljardsatsning på matematik som behövs?
— Det beror på hur pengarna används. Det har satsats miljontals kronor hittills som inte har resulterat i förbättrade kunskapsresultat. Varenda krona måste användas med fokus på att elevernas kunskaper  förbättras. Det krävs att man satsar mycket medvetet och långsiktigt.

Hur kan matematikundervisningen bli bättre rent konkret?
— Man måste se till att eleverna “kommer med på banan”. Jag som lärare kan inte “lära eleverna”, de måste lära sig själva men jag måste stimulera deras lärande så att de “lär sig”. Man har tidigare sett eleverna som objekt, som föremål för undervisning. De måste nu bli subjekt i sitt eget lärande. Genom att till exempel använda så kallad formativ bedömning, med konstruktiv feedback och återkoppling, medvetandegör man eleverna om sina styrkor och svagheter i sina kunskaper. Där gäller det att läraren har stenkoll på vad varje elev ska lära sig och lär sig. Eleven måste vara motor i sin egen kunskapsutveckling och läraren kan liknas vid  bensinen.

Den garanterade undervisningstiden ska även utökas med 120 timmar. Behövs det?
— Om vi tittar på undervisningstid i matematik internationellt så är den mindre än många andra jämförbara länder. Men en viktig aspekt är hur vi använder den tid vi faktiskt har. Idag utnyttjar vi inte den tiden till fullo. Vi måste lära oss använda tiden bättre, ta vara på lärarens kompetens och även se eleverna som en resurs i matematikundervisningen.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera