Ett steg mot ett läkemedel som kan reglera stress och aptit tas upp i ny studie
Det är Linda M. Haugaard-Kedström som i sin doktorsavhandling “Structure and function of relaxins” har kartlagt och studerat hormoner i relaxinfamiljen. Genom att använda studiens resultat, tillsammans med resultat från andra forskningsgrupper, har hon utvecklat en selektiv antagonist för RXFP3. Denna antagonist är ett första steg till att utveckla peptidbaserade läkemedel som kan reglera stress och aptit via RXFP3-receptorn.
I kroppen finns det många hormoner som styr olika biologiska processer. Ett hormon kan liknas vid att vara kroppens budbärare, som förmedlar information från en cell till en annan cell. När information når mottagaren, receptorn, kan det starta ett händelseförlopp i kroppen. Ett exempel på ett hormon är insulin. Insulin produceras i bukspottskörteln och transporteras via blodomloppet till bl.a. levern, som då ökar upptaget av socker från blodet och på så vis sänker blodsockernivån.
Utseendemässigt är insulin närbesläktat med en grupp hormoner som kallas relaxiner och tillsammans med två andra hormoner, IGF-I och IGF-II, bildar de en större familj, som kallas relaxin/insulin superfamiljen. Relaxiner och insulin består av två peptidkedjor, A och B, vilka är sammankopplade med tre disulfidbryggor.
Medlemmarna i relaxinfamiljen styr olika funktioner
Relaxinfamiljen består av sju medlemmar, relaxin 1-3 och INSL 3-6. Relaxinerna kan binda till fyra olika receptorer, RXFP 1-4. RXFP2 och INSL3 reglerar framför allt testiklarnas utveckling. På senare tid har man även påvisat ett samband mellan INSL3 och manlig sterilitet. RXFP1 och relaxin-2 är framför allt associerat med graviditet och förmågan att mjuka upp bäckenfogar, så att bäckenet kan vidga sig och underlätta förlossning. RXFP3 och relaxin-3 finns framför allt i hjärnan och reglerar bland annat stress och aptit. RXFP4 och INSL5 tros också reglera aptit. För att ytterligare komplicera bilden, så vet man att relaxin-3, förutom interaktionen med sin nativa receptor RXFP3, kan binda och påverka RXFP1 och RXFP4 och att relaxin-2, förutom sin receptor RXFP1, även kan påverka RXFP2. Dessutom finns både RXFP1, RXFP3 och RXFP4 i hjärnan, vilket innebär att man inte kan vara säker på vilken receptor som står bakom vilken funktion.
Från förståelse till läkemedelsutveckling
I denna avhandling ligger fokus på medlemmarna i relaxinfamiljen och att förstå hur deras tredimensionella struktur påverkar deras funktion i kroppen samt hur man med hjälp av den informationen kan utveckla nya läkemedelskandidater.
Sammanfattningsvis så har 3D strukturerna för INSL5, relaxin-2, och en chimär relaxin som är uppbyggd av A-kedjan från INSL5 och B-kedjan från relaxin-3, blivit bestämda med hjälp av metoden kärnmagnetisk resonans spektroskopi (NMR). Dessutom har betydelsen för första helixen i A-kedjan undersökts. Genom att använda dessa kunskaper, tillsammans med forskningsresultat från andra forskningsgrupper, utvecklades en selektiv antagonist för RXFP3. RXFP3-antagonisten är ett första steg till att utveckla peptidbaserade läkemedel som kan reglera stress och aptit via RXFP3-receptorn.
Linda M. Haugaard-Kedström är född i Lund och uppvuxen i Lund och Karlshamn. Hon tog sin magisterexamen 2006 vid Högskolan i Kalmar och sedan 2007 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Structure and function of relaxins” försvarades den 28 januari, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Torleif Härd, SLU, Uppsala
För mer information kontakta Linda M. Haugaard-Kedström, telefon: 0480-446710, 070-5793710 eller e-post: linda.kedstrom@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
