Hjärt- kärlproblem hos spädbarn till rökande mammor

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Hypertension, har forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus jämfört 19 barn till ickerökande föräldrar med 17 barn vars mammor rökte i genomsnitt 15 cigaretter om dagen under graviditeten och efteråt. Samtliga barn som ingick i studien var normalviktiga vid födseln och ammades. Forskarna undersökte förändringar i hjärtfrekvens och blodtryck – så kallade cirkulatoriska reaktioner – hos barnen när de vändes upprätt (60 graders vinkel) och därefter lades ner. Barnen undersöktes på detta sätt under de första levnadsveckorna, vid tre månaders ålder och vid ett års ålder.

Det visade sig då att nyfödda barn till rökande mammor hade en tioprocentig blodtrycksökning när de vändes upprätt vid en veckas ålder, men bara en fyraprocentig ökning vid ett års ålder. Hos barn till föräldrar som inte rökte var förhållandet det omvända: Vid en veckas ålder ökade blodtrycket med endast två procent för att sedan öka med tio procent vid ett års ålder. Hos barn till rökande mammor ökade också hjärtfrekvensen onormalt mycket när barnet vändes upprätt vid tre månaders ålder respektive ett år.

– Normalt när en person står upp, ökar hjärtfrekvensen och blodkärlen drar ihop sig för att behålla blodflödet till hjärta och hjärna. Vår studie visar att barn till rökare har tydliga problem med reglering av cirkulationen från födseln och att dessa problem består och förvärras under det första levnadsåret, säger Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare.

Resultatet av studien tyder på att problem med hjärt- kärlsjukdomar i vuxen ålder kan grundläggas mycket tidigt i livet genom påverkan från den omgivande miljön, exempelvis rökning. Därför planerar forskarna nu att göra uppföljande studier för att se hur hälsan utvecklas hos barnen när de blir äldre.

– Det kan vara så att barn till rökare redan från början löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än andra. I så fall får den nya kunskapen stor betydelse både för att förebygga sjukdom och för att identifiera och behandla personer i riskzonen så tidigt som möjligt, säger Miriam Katz-Salamon.

Publikation: “Long-term Reprogramming of Cardiovascular Function in Infants of Active Smokers” Gary Cohen Heather Jeffrey, Hugo Lagercrantz and Miriam Katz-Salamon. Hypertension: Journal of the American Heart Association, 25 januari 2010.

För ytterligare frågor, kontakta:

Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 724 31
E-post: miriam.katz-salamon@karolinska.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se