Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 maj 2009

Utmana föreställningen om specialpedagogisk verksamhet

I en god specialpedagogisk verksamhet i förskolan och skolan måste specialpedagoger utgå från ett medvetet kommunikativt perspektiv och få möjlighet att arbeta med kvalificerade pedagogiska samtalsprocesser. Det visar Désirée von Ahlefeld Nissers avhandling i specialpedagogik som läggs fram den 9 maj.

Désirée von Ahlefeld Nissers doktorsavhandling handlar om specialpedagogernas roll i förskola och skola och om hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas. Framför allt undersöker hon möjligheterna för specialpedagoger att genomföra så kallade ”deliberativa” samtal med föräldrar, barn, ungdomar, vuxna och kollegor inom förskola och skola. Deliberativa samtal är – förenklat sett – ett slags samtal där man frågar sig vad man är oenig om, vilka alternativa beslut som kan fattas och vilken procedur man kan ha för att fatta beslut. Materialet i studien består bland annat av olika dokumenterade samtal och intervjuer med specialpedagoger och deras chefer.

En av Désirée von Ahlefeld Nissers slutsatser är att specialpedagogisk verksamhet kräver specialpedagoger som fungerar som länk mellan olika myndigheter och organisationer, mellan olika yrkesgrupper i förskolan och mellan hem och förskola. Specialpedagogerna måste också utgå från ett medvetet kommunikativt perspektiv och ges möjlighet att arbeta med kvalificerade pedagogiska samtalsprocesser.

– För det krävs en specialpedagogisk yrkesroll som utmanar föreställningen om att utgå från ett individualistiskt och problemfokuserat perspektiv. Det vill säga en yrkesroll med möjlighet att utmana invanda och oreflekterade föreställningar hos pedagoger, skolledare och andra yrkesgrupper i förskola och skola, men också hos politiker, säger Désirée von Ahlefeld Nisser.

Den yrkesroll hon lyfter fram bör inte ha någon traditionell specialundervisande funktion, vilket i sig inte innebär att aktivt arbete med barn, ungdomar och deras föräldrar försvinner som arbetsuppgift för specialpedagogen. Det aktiva arbetet handlar istället om professionella, kvalificerade samtal om pedagogiska situationer och som tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt perspektiv.

I verksamheter som förskolan och skolan uppstår oundvikligen situationer där skilda uppfattningar och synsätt ställs mot varandra. Inte minst gäller detta när man talar om barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolan har en vilja att skapa delaktighet genom att bjuda in föräldrar, barn eller ungdomar till gemensamt beslutsfattande i exempelvis barngrupps- och elevvårdskonferenser. Men att närvara vid beslutsfattande är inte samma sak som att vara delaktig, enligt Désirée von Ahlefeld Nisser.

– Äkta delaktighet kräver mer än så, säger hon. Det kräver bland annat att alla samtalsdeltagare har möjlighet att komma till tals, att olika synsätt ställs mot varandra och att olika argument ges utrymme. Det krävs en specialpedagogisk yrkesroll med kunskap om hur äkta delaktighet kan iscensättas.

Avhandlingens namn: Vad kommunikation vill säga. En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Désirée von Ahlefeld Nisser, Akademi Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna. Tel: 073 5534553, dva@du.se

Pressbild
Bild på Désirée von Ahlefeld Nisser kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=62520.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera