Håller matteböckerna kursen?
På vilket sätt påverkar eller rent av styr läroböckernas upplägg egentligen matematikundervisningen? I Skolverkets rapport Lusten att lära med fokus på matematik konstateras bland annat att “matematik är för både elever och lärare kort och gott det som står i läroboken”. Att det är läroboken som styr kan visserligen ses som ett problem, men det är samtidigt viktigt att undersöka fenomenet för att kunna dra slutsatser och eventuellt försöka hitta lösningar.
Just det har doktoranden Monica Johansson vid Luleå tekniska universitet gjort i sin doktorsavhandling Teaching mathematics with textbooks – A classroom and curricular perspective (Matematikundervisning med läroböcker: Ett klassrums- och läroplansteoretiskt perspektiv) med vilken hon disputerar den 19 juni.
Avhandlingen innefattar fyra delstudier med olika perspektiv på läroboken och dess roll i matematikundervisningen. Samtliga delar utgår från lärobokens förhållande till läroplanerna, den avsedda läroplanen, det vill säga den nationella läroplanen/kursplanen, såväl som den faktiska läroplanen, det vill säga arbetet i klassrummet.
– I en undersökning av hur läroböckerna används i klassrummet fann jag att eleverna arbetar individuellt och med uppgifter i boken under stora delar av lektionstiden. Boken bestämmer vilka uppgifter eleverna jobbar med, men också vilka exempel läraren presenterar på tavlan och vilka matematiska begrepp som introduceras och hur detta görs. Det visade sig också att lärare kan hamna i svårigheter till följd av alltför stor tilltro till läroboken, säger Monica Johansson.
Det finns dock utrymme för undervisning utan lärobok och ibland använder lärarna denna frihet och möjlighet. Det kan handla om att en lärare blir medveten om aspekter i matematiken som boken inte behandlar eller att andra resurser används.
– Läroboken är ett centralt verktyg i matematikundervisningen, och som vilket annat verktyg som helst erbjuder den möjligheter, framför allt genom att den underlättar lärarens dagliga arbete. Men den har sina begränsningar. Studien visar framför allt hur viktigt det är att bli medveten om de begränsningarna och att diskutera lärobokens auktoritära ställning i klassrummet. Ett verktyg ska användas till det ändamål det är bäst lämpat för – vi tar ju inte fram hammaren när vi vill såga.
Monica Johansson är född 1964 och uppvuxen i Luleå där hon utbildade sig till undersköterska. Under några år jobbade hon inom vården innan hon blev kommunal dagbarnvårdare hemma i Södra Sunderbyn. När hennes egna barn blivit större bestämde sig Monica Johansson för att studera till gymnasielärare i matematik och geografi, men innan hon hunnit bli helt klar med sina studier erbjöds hon ett vikariat som adjunkt på Institutionen för matematik vid Luleå tekniska universitet.
Forskarstudier har Monica Johansson bedrivit sedan 2001 då hon antogs till den nationella forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och hon presenterade sin licuppsats 2003. Från och med juli kommer Monica Johansson att arbeta som lektor med ansvar för matematikutvecklingen i Luleå kommuns skolor, samt på Institutionen för matematik.
För eventuell pressbild, kontakta universitetets pressansvariga.
Kontaktinformation
Upplysningar: Monica Johansson, tel. 0920-49 25 57, monica.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
