Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Gymnasieskolans individuella program får kritik
Gymnasieskolans individuella program (IV) är ett resultat av den utbildningspolitiska ambitionen att ge alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning. Det individuella programmet är för närvarande föremål för granskning och debatt.
-
Hur manlig måste pappan vara?
Den amerikanska faderskapsrörelsen har gjort politisk kometkarriär genom att utropa en "faderskapskris" och framhärda mäns unika och oumbärliga roll i familjer. Föreställningar om promiskuös manlig sexualitet är centrala för rörelsens...
-
Ökad ohälsa bland ungdomar: Resultat från forskningsprojektet Ung i Värmland
Andelen pojkar och flickor med regelbundna symtom på ohälsa har ökat under 1990-talet. Detta framgår av en ny forskningsrapport som skrivits av fil dr Curt Hagquist vid Karlstads universitet. Han har under en tioårsperiod undersökt värmländska niondeklassares...
-
Från tidelag till homolag
Sverige berömmer sig av en tolerant och upplyst syn på homosexualiteten. Men hurdan var förhistorien till våra dagars gay liberation? Om synen på s.k. onaturlig sexualitet mellan 1880 och 1950 handlar den avhandling som historikern Jens Rydström, Stockholms universitet...
-
Få lekplatser tillgängliga för barn med rörelsehinder
Barn med rörelsehinder har begränsad tillgänglighet till olika miljöer. I en ny licentiatuppsats från Luleå tekniska universitet, har Maria Prellwitz studerat rörelsehindrade barns tillgänglighet i olika miljöer främst utifrån deras eget...
-
Om de’ exmeras? – franska lånord i svensk tappning
Sjangtilt! De franska lånorden har använts för att nyansera och variera språkliga uttryck och förekommer i olika dialektala versioner. Karin Hallén beskriver i sin avhandling vid Uppsala universitet de franska lånordens historia och de dialektalt...
-
När börjar samtiden?
När börjar egentligen samtiden? Svaret är inte så enkelt som det vid en första anblick kan tyckas - särskilt inte om man väljer att ställa frågan utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv. En vetenskaplig ikon som Charles Darwin kan exempelvis...
-
Vetenskapsrådets kvalitetsgranskning erbjuds universiteten: SUHF och Vetenskapsrådet i gemensam avsi
Vetenskapsrådets bedömning av forskningsprojekt ska ställas till universitetens och högskolornas förfogande. Det är innebörden i en av paragraferna i ett nyligen tecknat avtal mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och...
-
Nya professorer vid Stockholms universitet
Carl le Grand, sociologi med inriktning mot arbete, organisation och personalfrågorDet övergripande ämnet för hans forskning är hur social skiktning och ojämlikhet skapas i arbetslivet. Inom ramen för detta område har han studerat arbetsmarknadsrörlighet...
-
Mindre pengar – mindre vård
Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården är att ge en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska ha hög kvalitet och vara lättillgänglig för alla, oavsett betalningsförmåga. Trots detta...
-
Brita af Geijerstam och Arne Ruth två av årets hedersdoktorer
Årets hedersdoktorer vid Stockholms universitet är nu utsedda. Bland dem märks författaren, översättaren och danspedagogen Brita af Geijerstam och Arne Ruth, tidigare chefredaktör för DN och chef för dess kulturredaktion samt tidigare gästprofessor...
-
Ulla Fogelström ny informationschef på Örebro universitet
Ulla Fogelström vill utveckla en kommunikationsavdelning som är en kompetent resurs för universitetet i alla frågor som rör kommunikation. I dagens överkommunicerade samhälle har informatören till stor del fått uppgiften att underlätta...
-
Regnskogens befolkning allt mer medveten om människans påverkan på miljön
De bönder som idag bosätter sig i tropiska skogsområden har inte samma synsätt som kolonisatörerna för trettio år sedan. I befolkningens utkomsstrategier finns idag en hög grad av medvetenhet om människans påverkan på miljön. En...
-
De baltiska ländernas nya konstitutioner
Litauen har lyckats bäst med att införa en ny och stabil konstitution,medan Estlands och Lettlands konstitutioner dras med vissa svagheter. Detvisar Uppsalaforskaren och juristen Caroline Taube som i sitt avhandlingsarbete genomfört en jämförande studie av de tre baltiska...
-
Hopp om högre livskvalitet får stadsbor att flytta till landet
Strävan efter lugn, frihet och oberoende och samtidigt delaktighet i engemenskap är centrala motiv för stadsbor att flytta till landet. Andrafaktorer, som till exempel det sociala nätverket och bostadsbeståndetssammansättning, avgör vart man flyttar. Susanne...
-
Sociala nätverk viktiga för bankers utlåning till företag
För att svenska banker ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga måsteansvaret för långivning till företag centraliseras. Det är eninternationell trend som stöds av den svenska finansinspektionen. MenUppsalaforskaren Lars Silver har i sin doktorsavhandling visat...