Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Prostatacancer" i kronologisk ordning.
Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år.
– Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får chans att hinna ikapp, säger Pär Stattin professor i urologi vid Uppsala universitet
Ett läkemedel som används vid prostatacancer skulle även kan användas för att behandla patienter med covid-19. Eftersom läkemedlet bland annat påverkar ett enzym som är viktigt vid både prostatacancer och coronainfektion, hoppas forskarna kunna korta sjukdomsförloppet och minska behovet av intensivvård.
Män med allvarlig prostatacancer får högre överlevnad om rekommendationerna med strålterapi eller operation följs. Det visar en registerstudie från Uppsala universitet där över 20 000 män undersökts.
Artificiell intelligens är lika bra på att identifiera prostatacancer och och bedöma allvarlighetsgrad, som ledande specialister (uropatologer). AI har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning.
Det finns flera fördelar med ultraljudsbehandling mot prostatcancer, menar forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. En är precisionen, ultraljud riktas enbart mot själva tumörområdet inne i prostata. Målgruppen är män med prostatacancer utan metastaser.
I en ny nationell registerstudie från Lunds universitet har forskare studerat kopplingen mellan prostatacancer och infertilitet. Studien omfattar över en miljon svenska män.
– Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg, säger Yvonne Lundberg Giwercman, professor i experimentell patologi vid Lunds universitet.
Forskare vid Umeå universitet har kommit ytterligare ett steg på vägen mot att förstå varför viss prostatacancer blir elakartad och sprids i kroppen. Med hjälp av zebrafiskar som genmodifierats med den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 har forskarna kartlagt mekanismer för hur tumörceller styrs av vissa proteiner.
Risken att få prostatacancer tycks öka, om män haft blindtarmsinflammation eller akne i tidig vuxen ålder. Det visar en studie från Universitetssjukhuset i Örebro, som bygger på information från nationella register och omfattar runt 240 000 män födda i Sverige.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.
Dödsfallen i prostatacancer minskar med cirka 30 procent vid PSA-screening, visar forskning baserad på uppgifter om 20 000 män som följts under drygt två decennier. Männens första uppmätta PSA-värde visade sig ha stor betydelse för att förutse framtida cancerrisk.
Män med allvarlig prostatacancer som i övrigt är friska kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer.
Varje prostatacancer är unik och ändrar dessutom sina egenskaper över tid. Men metoderna att spåra olikheterna blir alltmer sofistikerade. Med hjälp av artificiell intelligens går det nu att skanna den kompletta genaktiviteten i en cancervävnad, något som kan bidra till mer skräddarsydda behandlingar.
Nu ska data från sammanlagt mer än 400 000 patienter i olika länder öka kunskapen om och förbättra vården vid prostatacancer. Det sker i det internationella Big Data-projektet PIONEER där Lunds universitet har en framträdande roll.
En kort och intensiv strålbehandling har samma effekt vid prostatacancer som många upprepade strålbehandlingar med lägre stråldos, visar en skandinavisk studie. De patienter som fick sju strålbehandlingar istället för 39 med låg stråldos hade varken mer biverkningar eller återinsjuknade oftare i cancer.
Nationella prostatacancerregistret, NPCR, som registrerar alla män med prostatacancer i Sverige håller hög datakvalitet. Registret är därmed en tillförlitlig källa för förbättringsarbete inom vården och för forskning, visar en avhandling vid Umeå universitet.
Vid kastrationsresistent prostatacancer (CRPC) svarar patienten inte längre på hormonterapi. Ett svårbehandlat sjukdomstillstånd med hög dödlighet. Nu finns hopp om skräddarsydda behandlingsmetoder för fler – med hjälp av tumörutsöndrade biomarkörer i patienternas blod.
Långtidsbiverkningar vid behandling av prostatacancer är generellt sett vanligare efter strålbehandling än efter operation av prostatacancer. Å andra sidan är risken för försämrad erektionsförmåga större efter operation. Dessutom medför operation större risk för besvärande urinläckage medan strålbehandling leder till högre risk för ändtarmsbesvär och vattenkastningsbesvär. Kännedom om biverkningarna är viktigt för valet av behandling, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Nästan alla män med prostatacancer av ”mycket lågrisk-typ” i Sverige följs med aktiv monitorering, visar en studie från en svensk-amerikansk forskargrupp. Metoden används för att undvika överbehandling vilket tidigare varit mycket vanligt i Sverige och fortfarande är mycket vanligt i många andra länder.
Prostatacancerbehandling kan ges i högre dos per tillfälle och under kortare period. Trots en kraftig ökning av dosen finns ingen stor skillnad i biverkningarna. För patienten blir behandlingen mycket enklare och sjukvården sparar stora resurser.
