Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Föräldraledighet" i kronologisk ordning.
En vanlig uppfattning är att pappor med hög inkomst och högstatusjobb tar ut mindre föräldraledighet jämfört med pappor med lågstatusjobb, eftersom de har mer att förlora på det. Verkligheten är dock precis tvärtom. Två aktuella forskningsprojekt visar hur det kan komma sig.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig.
Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn. Föräldralediga män driver på denna lilla trend.
Pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare i sin föräldraroll och är nöjdare i sin relation visar en avhandling från Göteborgs universitet.
En ny studie i demografi visar att bland föräldrapar där pappan inte tar ut någon föräldraledighet alls, det vill säga inte ens sina reserverade dagar som annars brinner inne, är risken för separation eller skilsmässa högre. Men de mest jämställda paren, par där pappan tar ut mer än sin reserverade del, är däremot inte heller de mest stabila paren.
Varje ny generation tror att de har de bästa papporna – de mest jämställda, de mest engagerade och de mest närvarande. Men bilden av att ”den moderna pappan” har återkommit ända sedan det tidiga 1970-talet. Det visar den forskning som Helena Hill, genusvetare vid Södertörns högskola, har gjort.
Pappor som jobbar inom högkvalificerade yrken eller har högre lön tar ut fler föräldradagar jämfört med pappor som jobbar inom lågkvalificerade yrken eller tjänar mindre. Det visar en ny avhandling i demografi.
Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Att svenska pappor tar ut mer pappaledighet än norska är möjligen inte förvånande. Men det är inte högre ersättning utan framför allt normer om hur man bör göra som påverkar. När Christina Bergqvist i ett RJ-finansierat projekt undersökte hur besluten om vem som ska vara hemma med barnen fattas, upptäckte hon att kulturella normer och moraliska incitament spelade stor roll.
I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.
Barn i ettårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck. Barnen använder sedan denna information för att reglera sitt eget beteende, visar en studie. Den visar också att föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten påverkar barnens tolkning av andras ansiktsuttryck.
Vi vet sedan tidigare att föräldraledighet gör att inkomstutvecklingen blir sämre. För kvinnor där mannen också varit föräldraledig är denna minskning dock inte lika stor. Det visar en ny rapport från IFAU.
Kvinnor sköter det mesta av hushållsarbetet och omsorgen om barnen, vilket orsakar stress och hindrar en yrkeskarriär. Att införa individuell föräldraförsäkring kan få kvinnor att må bättre och öka jämställdheten, enligt Mikael Nordenmark vid Umeå universitet.
I länder med generösa föräldraförsäkringar där ersättningarna betalas ut som en andel av föräldrarnas inkomster, som i Sverige, är också andelen av kvinnor som förvärvsarbetar högre, liksom fertiliteten, samtidigt som denna typ av förmåner också kraftigt minskar risken för fattigdom bland småbarnsfamiljerna. Det visar Tommy Ferrarini i sin doktorsavhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
När pappaledigheten infördes fanns en ambition att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen. Men det aktiva faderskapet hamnade snabbt i konflikt med andra samhällsintressen.
