En bebis med bar överkropp som blir ammad, sedd uppifrån, blå skjorta på vuxenkroppen och blå bakgrund.
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

“Försökte skyla mig” och “Avstod från att amma”. Det är några av svaren i en undersökning från Lunds universitet om föräldrars erfarenheter av att amma utanför hemmet. Det finns flera hinder för den som vill amma sitt barn utanför hemmets väggar, enligt forskare.

Forskare från Lunds universitet har samlat in data från svenska kvinnor som ammar eller har ammat. Föräldrarna besvarade bland annat frågan ”Vad anser du vara viktigt för att uppmuntra amning i samhället?” och fick rangordna faktorer som möjliggjorde offentlig amning.

Viktigt att få se andra

Forskare i Irland och Australien har genomfört motsvarande undersökningar i sina länder och sammanlagt har drygt 10 000 personer med amningserfarenhet i de tre länderna besvarat enkäten.

– I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus.

Att få syn på andra är dock inte alltid så lätt, då en del föräldrar drar sig för att amma i publika utrymmen. Här är några utsagor ur forskarnas enkät:

”Avstod (att amma), gick till ett annat rum eller skylde mig maximalt.”
”Försökte skyla så gott jag kunde, för att skydda mitt barn mot dem som måste hävda sig och vara otrevliga.”
”Kollade runtom mig och värderade omgivningen om det känns tryggt och lugnt”.
”Hur pass hungrigt är mitt barn, klarar det sig tills jag kommer hem? Finns det en bättre plats i närheten?”

Hindren för amning handlar inte bara om rädsla för andras blickar eller kommentarer utan också om bristande tillgänglighet, enligt forskarna.

– Kvinnor känner sig hänvisade, eller förvisade till, speciella så kallade amningsrum eller toaletter, säger Christine Rubertsson.

Vad är problemet med det?

– I shoppingcentrum vill kvinnor exempelvis sitta på ett café och amma, inte avsides och isolerade i speciella rum. Det blir också svårt att amma i särskilda utrymmen om man har andra syskon eller familj med sig.

Varför är det här viktigt, anser ni?

– För en fungerande amning är det helt avgörande att föräldrarna lär sig tolka sina barns signaler och besvarar dem. Spädbarn ska inte behöva vänta på att mamman hittar en undanskymd plats för att kunna amma, säger Christine Rubertsson.

Rekommendationen i Sverige är amma eller ge bröstmjölk de första sex månaderna.

– Vi ser i nationella data att 12 procent år 2021 lyckades följa de rekommendationerna. Om det blir svårt för kvinnor att amma utanför hemmet begränsas möjligheten att följa denna rekommendation, säger Christine Rubertsson.

Tydlig acceptans krävs

Samhället bör tydligare välkomna amning oavsett plats, enligt forskarna. De menar att det bör vara mer tydligt uttalat att de platser som andra har tillgång till även erbjuds den som ammar. Till stöd för detta finns lagar och andra skrivelser, till exempel de svenska jämställdhetsmålen. Där talas det bland annat om att hänsyn ska tas till ”könsspecifika tillstånd”. Diskrimineringslagen är också tydlig med att samhället ska vara lika tillgängligt för alla, oavsett kön.

En del föräldrar och barn föredrar att amning sker i ett lugnt och avskilt rum. Men att välkomna amning varhelst behovet uppstår är den rimliga hållningen från samhällets sida, menar forskarna. En del av dem som svarat i forskarnas undersökning föreslår exempelvis att det sätts upp tydliga skyltar i offentliga miljöer om att amning är något välkommet.

– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger forskaren Charlotta Dykes.

Text: Lunds universitet samt forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Women’s perceptions of factors needed to encourage a culture of public breastfeeding: a cross-sectional study in Sweden, Ireland and Australia, International Breastfeeding Journal.

Kontakt:

Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus
christine.rubertsson@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera