Hjärnan

Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som...

Den biologiska säkerheten med nanoteknik, alltså hur kroppen reagerar på nanopartiklar, är en het fråga. Nu har forskare vid Lunds universitet för första gången gjort framgångsrika försök med injektion av så kallade ”nanopinnar”.

En omvandlad form av kolesterol är nödvändig för bildningen av nervceller i hjärnan, visar en studie från Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell, kan förbättra möjligheterna att odla dopaminproducerande celler utanför kroppen.

Anabola androgena steroider kan orsaka försämrat rumsligt minne och nedsatt inlärningsförmåga, visar studier på hanråttor. Resultaten, som presenteras i en avhandling av Kristina Magnusson vid Uppsala universitet, ger även en möjlig fingervisning om vilka effekter anabola steroider kan...

Sjukdomar som schizofreni och bipolärt syndrom har hittills varit svåra att studera biologiskt, eftersom det skulle kräva att man tog prover från patienternas hjärnor. Men nya forskarrön vid Örebro universitet visar att det går lika bra att studera en viss typ av hudceller, eftersom de...

Forskare vid Karolinska Institutet har i djurförsök hittat ett sätt att aktivera hjärnans "reservlager" av nervceller, genom att stänga av den signal som hämmar nervcellsnybildning. Studien presenteras i webbupplagan av den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Introverta personer har större volym i delar av hjärnan som aktiveras när man tänker på andra personer, jämfört med extroverta personer. Detta och andra forskningsresultat kring personlighetens grund i hjärnan presenteras i en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången visat att aktiv träning av arbetsminnet ger synliga förändringar av mängden dopaminreceptorer i den mänskliga hjärnan. Studien, som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science, är genomförd med hjälp av så kallad...

Övning ger färdighet, men en ännu obesvarad fråga är varför det är så svårt att överföra inlärning från en intränad till en otränad uppgift, så kallad transfer. Varför blir vi inte bättre på att minnas ansikten när vi har tränat på att komma ihåg ord? Forskare vid Umeå...

Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publicerar Uppsalaforskaren Jarl Wikberg...

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar att hjärnans serotoninsystem skiljer sig åt mellan könen. Forskarna tror sig ha hittat en del av förklaringen till att depression och ångesttillstånd är vanligare hos kvinnor än hos män.

När vi tittar på något arbetar olika delar av hjärnan för att se och för att tolka intrycket. Är bilden otydlig behövs förstärkning för att bearbeta och bevara informationen. Det visar Umeåforskaren Johan Eriksson, som har studerat hur hjärnan aktiveras vid medvetna och omedvetna...

Två olika ämnen som finns helt naturligt i hjärnan verkar skyddande för hjärnan i samband med stroke. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan leda till nya behandlingar för strokepatienter.

Stamceller som transplanterats in i hjärnan hos möss bildar både fler och mer mogna nervceller om de hjärnceller som kallas astrocyter inte aktiveras. Upptäckten vid Sahlgrenska akademin är ett kliv framåt för stamcellsforskningen.

Obehandlad hiv-infektion i hjärnan leder till svår demens hos var femte patient. Av tre undersökta läkemedel mot hiv kunde ett ta sig in i ryggvätskan och ge tillräckligt höga koncentrationer för att skydda det centrala nervsystemet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Ett nystartat forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet och AstraZeneca har redan gett resultat. För första gången finns förutsättningar att studera ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det så kallade glutamatsystemet, i levande människor.