Personlighetens grund i hjärnan

Har utåtriktade och inåtvända personer olika hjärnor? Kan man genom att mäta hjärnans grundläggande funktioner förstå varför en person är högintelligent och en annan neurotisk? Det är frågor som forskaren Lea Forsman har utforskat i sin doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet.

I en av avhandlingens delstudier har Lea Forsman med hjälp av magnetresonanstomografi avbildat och jämfört hjärnan hos utpräglat introverta och extroverta personer. Resultaten visar att introverta personer har större hjärnvolym i stora delar av hjärnbarken.

– Volymen är särskilt stor i delar som man vet är inblandade i att hämma aktivt och utåtriktat beteende och i delar som aktiveras när vi tänker på andra människor. Det kan återspegla att inåtvända personer är mer försiktiga, de funderar mer över sociala situationer innan de handlar, säger Lea Forsman.

I en annan delstudie uppskattades graden av neurotisk läggning, ett av de fem stora personlighetsdragen, hos studiedeltagarna. När studiedeltagarna fick trumma en enkel takt med fingret visade det sig personer som i hög grad var neurotiska lyckades sämre med att en jämn takt under lång tid. Skillnaderna i takten var för små för att kunna kontrolleras medvetet. Enligt Lea Forsman beror de i stället på grundläggande skillnader i tidsmässig stabilitet och precision i hjärnans aktivitet.

– Neurotisk läggning brukar beskrivas som en form av känslomässig och kognitiv instabilitet, och det är ny kunskap att denna instabilitet återfinns i enklast tänkbara beteenden. Neurotisk läggning är en riskfaktor för sjukdomar som depression och ångest, eventuellt skulle man kunna använda detta test för att utvärdera vilken risk personer har för att drabbas av dessa sjukdomar, säger Lea Forsman.

Också graden av intelligens gav utslag i takthållningstestet. Ju högre intelligens desto bättre lyckades studiedeltagarna hålla en jämn takt. Men medan neurotiska personer var mer instabila i tempo, var lägre intelligens kopplat till små oregelbundenheter på millisekundnivå mellan intervall.

– Det tyder på att intelligens och neuroticitet på olika sätt har att göra med hjärnans förmåga till tidsmässig precision och stabilitet i sin aktivitet, säger Lea Forsman.

Avhandling: Neural correlates of individual differences in intelligence and personality: studies using an isochronous timing, Lea Forsman, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

För mer information, kontakta:

Med dr Lea J. Forsman
Tel: 08-517 766 56
E-post: Lea.Forsman@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se