Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 november 2007

Hjärnan använder reserver vid dimma

När vi tittar på något arbetar olika delar av hjärnan för att se och för att tolka intrycket. Är bilden otydlig behövs förstärkning för att bearbeta och bevara informationen. Det visar Umeåforskaren Johan Eriksson, som har studerat hur hjärnan aktiveras vid medvetna och omedvetna upplevelser.

När du läser en text använder du synsinnet för att se vad som står, och du är medveten om att du ser bokstäver och ord. Men nästan samtidigt tolkar också hjärnan texten, en omedveten process som gör att du förstår ordens innebörd. Johan Eriksson vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat och jämfört hur hjärnan aktiveras vid medvetna och omedvetna upplevelser.

I studien fick ett antal försökspersoner lyssna på brusiga ljud och titta på fragmenterade bilder. Efter en stund, när intrycken hade bearbetats, kunde försökspersonerna tolka och förstå vad de såg och hörde, utan att bild och ljud behövde förtydligas. Genom att mäta hjärnaktiviteten före, under och efter försökspersonerna identifierat bilderna, kunde Johan Eriksson skilja på hjärnaktiviteten vid omedvetna och medvetna upplevelser.

Det visade sig att när hjärnan tolkar en bild ändras aktiviteten, och förändringen kan kopplas till en medveten upplevelse. Efter bilden är identifierad ändras mönstret ytterligare, men den medvetna upplevelsen är fortfarande densamma. Hjärnan arbetar alltså olika för att skapa och för att hålla kvar vid en medveten upplevelse.

I hjärnan finns olika centra som används när du ser eller hör något. Johan Eriksson visar att när hjärnan skapar en medveten upplevelse beror aktivitetsmönstret på vilket sinne som används. Däremot används mer generella hjärnprocesser, bland annat i frontala delar av hjärnan, när hjärnan ska bevara upplevelser. Men dessa extra områden behövs inte alltid, utan aktiveras bara när våra sinnesintryck behöver förstärkas. Exempelvis behövs dessa hjärnområden i större utsträckning om det är dimmigt ute, än om det är soligt och klart väder.

För att mäta hjärnaktiviteten har Johan Eriksson använt funktionell hjärnavbildning (fMRI), där de områden i hjärnan som är mer aktiva och syresatta ger en starkare signal.

Fredagen den 7 december försvarar Johan Eriksson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The conscious brain: Empirical investigations of the neural correlates of perceptual awareness. Svensk titel: Den medvetna hjärnan: Empiriska undersökningar av de neurala korrelaten till medveten varseblivning. Disputationen äger rum klockan 10.15 i sal MA 121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Geraint Rees, Institute of Cognitive Neuroscience, University College London.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Johan Eriksson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5112,
e-post: johan.eriksson@psy.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera