Forskning om fåglar

I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.

Flyttfåglar flyger mest effektivt om de håller en måttlig hastighet. Det är också det tempo fåglarna använder under sina långflygningar för att spara energi, visar en studie på näktergalar.

Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.

I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.

Örnar lockas till vägar och järnvägar för att äta trafikdödade djur, vilket leder till att de själva blir påkörda. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att örnarna har ändrat sitt beteende i jakten på mat.

De senaste åren har lövsångare blivit färre. Nu ses en dyster trend även för rödhakar. Det visar en sammanställning av ringmärkta fåglar där antalet är det lägsta på 35 år.

Försök med en specialkonstruerad robotfågelvinge visar hur fåglars flaxande kan optimera flygningen. Rönen, från Lunds universitet, skulle i förlängningen kunna leda till utveckling av flaxande, effektiva, drönare.

Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.

Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskare vid Lunds universitet att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att...

Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.

Lövsångarna har blivit betydligt färre i Sverige. Den senaste räkningen av ringmärkta fåglar visar att den vikande trenden tycks fortsätta.

Under 20 år har lövskog återställts för att gynna den vitryggiga hackspetten. Nu visar en studie att restaurerade områden inte lever upp till hackspettarnas speciella behov.

Antalet lyckade häckningar i revir med kungsörn minskade under 2023. En förklaring kan vara mycket snö och sämre tillgång på föda.