Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Forskning visar att hjärnan ligger bakom de positiva hälsoeffekterna.
Genom att mäta snabba förändringar i hjärnans aktivitet, sådant som tidigare setts som ”brus”, kan man förutspå om en psykiatrisk behandling kommer att lyckas eller inte. Hjärnans variabilitet är den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet.
Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.
Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.
Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte.
– En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
Betablockerare, läkemedel som används vid bland annat högt blodtryck, kan återställa blodkärlsmissbildningar i hjärnan. Det har forskare från bland annat Uppsala universitet visat i en studie på möss.
För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå.
Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för ny medicin.
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.
Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar?
Vid kavernöst angiom bildas hallonliknande missbildningar i hjärnans, ryggmärgens eller näthinnans blodkärl – som blöder lätt och kan framkalla epileptiska anfall och stroke. Upptäckten att det är i venernas celler som missbildningen uppstår, ökar nu chanserna för bättre behandlingar mot den hittills obotliga sjukdomen.
Akut sjuka i covid-19 har visat symptom på förvirring, personlighetsförändring och minnesproblem – tecken på att hjärnan är påverkad. Men det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet, visar en en studie på sex svenska patientfall.
Genom att studera vad som händer i hjärnan när råttor putsar sig, har forskare vid Lunds universitet fått ökad förståelse för vilka processer som styr hjärnans kontroll av rörelseinitiering, något som är ett stort problem för många med Parkinsons sjukdom.
Proteinet p11 i hjärnan är viktigt både för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner. Åtminstone hos möss. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska institutet, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.
Hudceller och hjärnceller liknar varandra. Örebroforskaren Julia Rode ska använda prover från tarmen och applicera på hudceller för att förstå kopplingen mellan hjärna och mage. Målet är att kunna testa den individuella kopplingen mellan mage och hjärna – och problem som till exempel IBS och depression.
Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.
Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.
Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren, utan under hela uppväxten.
Forskare har upptäckt nematoder, maskar, i hjärnan hos embryon i ödleägg. Maskarna upptäcktes när forskarlaget dissekerade ägg från murödlor i Pyrenéerna.
