Kvinnor som inte går på sin första mammografi löper högre risk att diagnostiseras med avancerad bröstcancer och att dö av sjukdomen. En studie visar att de som uteblir också är mindre benägna att gå på framtida undersökningar, vilket kan leda till att att deras cancer upptäcks i ett senare stadium.
Sedan början av 1990-talet erbjuds kvinnor i Sverige regelbunden mammografi, vilket har bidragit till att dödligheten i bröstcancer har minskat. Trots detta väljer en betydande andel att inte gå på sin första undersökning. Forskare vid Karolinska institutet ville undersöka vilka konsekvenser det får på längre sikt.
Studien bygger på data från det svenska mammografiscreeningsprogrammet och nationella hälsoregister, och omfattar nästan 433 000 kvinnor i Stockholm mellan åren 1991 och 2020, med uppföljning i upp till 25 år. Resultaten visar att 32 procent av alla kvinnor som kallades till sin första screening avstod. Samma kvinnor var också mindre benägna att delta i framtida undersökningar, vilket ofta ledde till en senare diagnos och sämre prognos.
– Att hoppa över den första mammografin orsakar förstås inte cancer, men det är en stark indikator på vem som löper risk för sen upptäckt och högre dödlighet. Våra resultat visar att missad första mammografi inte bara är ett engångsval, utan ofta markerar början på ett långvarigt mönster av att utebli från kontroller, säger Ziyan Ma, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
40 procent högre risk att dö
När de kvinnor som hoppade över sin första screening senare fick en bröstcancerdiagnos upptäcktes sjukdomen oftare i ett mer avancerat stadium. Risken att få stadium tre-cancer var ungefär 1,5 gånger högre, och för stadium fyra var risken hela 3,6 gånger högre jämfört med de som deltog i första mammografin.
Över en uppföljning på 25 år hade nästan 1 procent av kvinnorna som inte deltog i första mammografin dött i bröstcancer, jämfört med 0,7 procent bland dem som deltog – en skillnad som motsvarar en 40 procent högre risk att dö i sjukdomen.
Däremot var den totala andelen kvinnor som insjuknade i bröstcancer nästan densamma i båda grupperna, cirka 7,7 procent. Enligt forskarna visar det att den ökade dödligheten framför allt beror på fördröjd upptäckt snarare än fler insjuknanden.
– Ärftlighet är en välkänd och oföränderlig riskfaktor för bröstcancer och kvinnor med en familjehistoria följs ofta noggrannare. Vår studie visar att risken att avlida i bröstcancer är ungefär lika hög om man uteblir från den allra första screeningundersökninen. Till skillnad från genetisk predisposition för bröstcancer är detta ett beteende som går att påverka. Eftersom 30 procent av de kvinnor som kallas till screening väljer att inte delta, finns en betydande möjlighet att rädda liv genom ökad medverkan. Dessa kvinnor kan identifieras tidigt vilket ger sjukvården en unik chans att genom riktade insatser som påminnelser och stöd främja deltagandet, säger Kamila Czene, sisteförfattare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.
Mammografiscreening
Alla kvinnor i åldern 40 till 74 år i Sverige kallas vartannat år till kostnadsfri mammografi. Undersökningen görs med röntgen och tar bara några minuter.
Syftet är att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede, ofta innan symtom hunnit visa sig.
